Miljöhänsyn vid offentlig upphandling - En analys av reglernas förenlighet med dess ändamål

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Offentlig upphandling är ett verktyg som har stor påverkan på marknaden på grund av dess stora köpkraft. EU vill använda den offentliga upphandlingen för att kunna uppnå en grön offentlig upphandling. EU antog 2010 en strategi som kallas för Europa 2020-strategin. Med den strategin bestämde sig EU för att uppnå vissa klimatmål. Grön offentlig upphandling skulle hjälpa till att uppnå de målen. Som ett led av strategin infördes det ett nytt direktiv gällande offentlig upphandling, EU-direktivet 2014/24/EU, och en ny lag, Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. I det direktivet och den lagen utökades möjligheterna för en myndighet att beakta miljöhänsyn och att ställa miljökrav. Mot bakgrunden av de åtaganden och åtgärder som EU har gjort är uppsatsens syfte att granska ifall åtgärderna är förenliga med dess ändamål. Framställningen har visat att det finns många möjligheter för en myndighet att beakta miljöhänsyn och ställa miljökrav. Dessa möjligheter begränsas däremot av de EU-rättsliga principerna som ligger bakom lagstiftningen. Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att reglerna var förenliga med dess ändamål vid det tillfälle då reglerna trädde i kraft. Däremot har situationen ändrats sedan dess, förutsättningarna runt om i världen har ändrats och EU har stiftat nya miljömål. Det gör att reglerna inte längre kan ses som förenliga med dess ändamål. Möjligheterna att beakta miljöhänsyn behöver utökas för att reglerna ska kunna användas på ett sådant sätt att dess ändamål uppfylls.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)