Förälder och förvärvsarbetande : En kombination som leder till konflikt eller balans?

Sammanfattning: Denna undersökning tar sin utgångspunkt i rollteori, där det finns två motstridiga perspektiv. Enligt rollstressperspektivet antas att multipla roller leder till rollkonflikt, medan de multipla rollerna enligt rollexpansionsteorin väntas ge positiva konsekvenser. Denna studies hypoteser utgår från rollexpansionsperspektivet då multipla roller väntas ha ett samband med positiva konsekvenser. Hypoteserna är att kvinnor och män som arbetar heltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar deltid eller övertid. Kort och lång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans negativt, medan medellång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans positivt. Utöver detta förväntas sambanden mellan undersökta variabler och upplevd balans se olika ut för kvinnor och män. Sambandet mellan föräldraroll och arbetsroll samt rollkonflikt prövas genom operationaliseringarna föräldraledighet och arbetstid samt upplevd balans mellan familj och arbete. Detta görs genom logistiska regressioner som är uppdelade för kvinnor och män. Datamaterialet som används är Försäkringskassans Tid och pengar, som i princip är ett obundet slumpmässigt urval med 3180 respondenter. I uppsatsen inkluderas endast förvärvsarbetande respondenter, vilket minskar antalet till 2462. I studien erhålls inget samband mellan längd på föräldraledighet och upplevd balans mellan familj och arbete, vilket kan tänkas bero på att föräldraledighet är en aspekt som i sig inte avgör nivån av rollkonflikt. Arbetstid däremot har ett samband med upplevd balans mellan familj och arbete, där sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor som arbetar deltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar heltid, medan övertid inte har ett signifikant samband med balans. För männen är övertidsarbete förknippat med sämre odds för balans än heltidsarbete, medan deltid inte har ett samband. Resultaten för kvinnorna talar därmed emot rollexpansionsom en konsekvens av multipla roller eftersom fokus på en roll, familjerollen, ger högre odds att uppleva balans. Detta är istället förenligt med rollstressperspektivet. För männen däremot styrks rollexpansionsteorin eftersom övertidsarbetet, som ett uttryck för fokus på arbetsrollen, leder till lägre odds att uppleva balans.