Hållbara livsstilar : En analys av idéerna bakom planeringen av miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden

Detta är en Master-uppsats från KTH/Urbana och regionala studier

Sammanfattning: Detta är ett examensarbete inom ämnet samhällsplanering, och handlar om konceptet hållbara livsstilar. Debatten om hållbarhet blir mer och mer angelägen, och hur vi ska leva för att samhället ska bli mer hållbart är en central fråga inom dagens forskning. Människors beteenden, valet av livsstil, är en viktig faktor för hur man på en individnivå kan påverka på vilket sätt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilområden och ett av fokusområdena i miljöprogram för området är hållbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att analysera en del av planeringsprocessen för Norra Djurgårdsstaden. Jag har undersökt hur konceptet hållbara livsstilar definieras, var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, och hur dessa har påverkat den fysiska planeringen av området. Jag har även undersökt konceptet hållbara livsstilar ur ett maktperspektiv. Den teoretiska bakgrunden för examensarbetet är teorier om hållbar utveckling och hållbara livsstilar, samt Foucaults teorier om makt och diskurser. Enligt Foucault så skapar diskurser sanning i form av kunskap, som i sin tur utövar makt med hjälp av denna kunskap.  Resultatet av den empiriska undersökningen är att det inom planeringen för Norra Djurgårdsstaden inte finns en gemensam klar definition för begreppet hållbara livsstilar, och att detta kan bero på att det ännu inte har skapats en tillräckligt stark diskurs. När det gäller var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, så går det att fastställa att det var en person som arbetade starkt med att få med idéerna i planeringen. Man har också använt sig av erfarenheter från stadsdelen Hammarby sjöstad. Huruvida idéerna om hållbara livsstilar har påverkat den fysiska planeringen är svårt att svara på, på grund av bristande underlag, men det är tveksamt om de har haft någon konkret påverkan. Den hypotes som jag har i början av examensarbetet: ”att konceptet hållbara livsstilar är en maktutövning i och med att planerarna utövar makt över människor, och denna makt har sin grund i diskursen om hållbara livsstilar. Denna diskurs påverkar i sin tur den fysiska strukturen, vilken påverkar hur människor lever sina liv”, kan vara sann om man gör antagandet att idéerna verkligen har eller kommer påverka den fysiska planeringen av Norra Djurgårdsstaden. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)