Barns delaktighet, ett ouppnåeligt krav? : En studie kring socialsekreterares uppfattning om barns delaktighet i barnavårdsutredningar

Sammanfattning: Syftet med examensarbetet är att undersöka hur socialsekreterare definierar barns delaktighet och hur eventuella utmaningar påverkar socialsekreterares arbete med att göra barnen delaktiga. För att besvara vårt syfte intervjuade vi åtta socialsekreterare inom två kommuner i Mellansverige för att ta del av deras uppfattning kring barns delaktighet, vilka eventuella utmaningar de möter samt hur socialsekreterare gör barnet delaktig i praktiken. Vår data analyserades utifrån Shiers delaktighetsmodell, tre av BBIC:s grundprinciper samt tidigare forskning. Resultatet som framkom visade att socialsekreterare har en liknande definition av vad barns delaktighet innebär. Det skiljer sig dock huruvida i vilken utsträckning barnet blir delaktig. Informanterna är alla överens om att barnet bör bli mer delaktig. Det har även framkommit ett flertal utmaningar som förhindrar socialsekreterares arbete att involvera barnet i utredningsprocessen. Dessa utmaningar kan vara barnets föräldrar, barnet själv samt socialsekreterares uppfattning om sig själv och sin arbetsmiljö. Det visade sig även i vårt resultat att socialsekreterare har olika tillvägagångssätt för att göra barnet delaktig i utredningsprocessen. Vår slutsats utifrån de intervjuer vi utfört samt tidigare forskning är att barnen i dagsläget inte anses vara tillräckligt delaktiga i sin egen utredningsprocess. Det är främst utmaningar, såsom föräldrar, barnet själv, tidsbrist och socialsekreteraren, som förhindrar barnets delaktighet. Detta då socialsekreterare, på grund av detta, upplever en svårighet att involvera barnet från första början.