Sniglar som skadegörare : förekomst och behov av åtgärder

Sammanfattning: Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om vilka arter av sniglar som är skadegörare och visa på möjliga strategier för att kontrollera dem. Vilka arter av sniglar har vi som förekommer i Sverige och var förekommer de specifika arterna? Vilka av dem är stora skadegörare och vad är anledningen bakom det? Vilka åtgärder kan man ta till? Jag har begränsat arbetet till arter av sniglar som förekommer i Sverige och fokuserat på trädgårdsproduktion och fritidsodling. Jag har sökt litteratur i SLU:s bibliotek i Alnarp samt i Laholms bibliotek och hämtat vetenskapliga artiklar genom Primo och Google Scholar samt i WebofScience och ScienceDirect. Jag har även använt mig av Jordbruksverkets hemsida för att genom deras publiceringar söka efter fler användbara källor. Det finns 22 arter av sniglar i Sverige. Av dessa förekommer den spanska skogssnigeln och åkersnigeln som stora skadegörare. De orsakar skador både i trädgårdar och i odlingar. Båda arterna har förmågan att förekomma i mycket stort antal. Den spanska skogssnigeln är en invasiv art med få naturliga fiender i Sverige. Den livnär sig på flertalet olika födokällor. Åkersnigeln lägger ägg under en stor del av året och övervintrar både som ägg och som juvenil. Ett år med mycket nederbörd leder till stora förekomster av sniglar. Det finns flera möjliga åtgärder för att kontrollera sniglarna. Att regelbundet samla in sniglarna för hand och avliva dem är effektivt men tidskrävande. Biologisk bekämpning med nematoden Phasmarhabditis hermaphrodita är lämpligt vid bekämpning av åkersnigeln. Kemiska bekämpningsmedel innehållande järnfosfat är effektivt mot båda arterna. Den spanska skogssnigeln och åkersnigeln har gemensamma naturliga fiender bland flera arter av jordlöpare. Fällor och barriärer är bra komplement till andra åtgärder.