Banbrytarna : Aspekter av yrkesidentitet i folkskollärares levnadsminnen skrivna 1889 - 1933

Sammanfattning: Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800–talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ”skrivandet avden svenska folkskolans historia”. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats. Analysen visar dels hurstrukturer och processer både på lokal nivå och utifrån en mer allmän debatt eller diskurs verkar hapåverkat levnadsminnesskribenterna och deras yrkesidentitet.Det gäller strukturer, processer och fenomen som tidigare belysts av Florin och Persson så somskolans roll som fostrare och folkbildare, värvande av akademiskt lagda i de lägre klasserna tillfolkskolläraryrket, den statliga centraliseringen, professionalisering, lokalsamhället med sinastrukturer samt debatten och diskursen kring. Det har bidragit till aspekter av yrkesidentiteten hoslevnadsminnesskribenterna så som till exempel kollektiva idéer kring folkskolans nytta, enbildningssjälvbild och framhållande av sin bildningstörst, distansering ifrån allmänheten ochråheten hos till exempel hantverkare, tankar om den egna auktoriteten och ilska över att inte fåuttala sig, en av sig själva som lidande banbrytare och en vilja att bli erkända eller erkänna detidigare folkskollärarnas insatser samt ett mångbottnat förhållandet till prästerskapet. Dessa aspekterav en yrkesidentitet kan ha skapat känslor och drivkrafter hos folkskollärarna som påverkatutvecklingen. Känslor och drivkrafter så som till exempel tankar om en egen auktoritet utifrånrollen som en pedagogisk professionell folkskollärare och den yrkesidentitet som denna innefattade.