Kvinnliga riksdagsledamöters förutsättningar En fallstudie om informella hinder i riksdagen

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Sammanfattning: Arbetsgruppen för jämställdhet i riksdagen lät 2016 genomföra en enkätstudie och en intervjustudie i syfte att kartlägga riksdagsledamöternas förutsättningar för att genomföra sitt arbete. Resultatet från dessa studier visade att kvinnliga riksdagsledamöter i högre utsträckning än manliga möts av informella hinder i riksdagsarbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur dessa informella hinder kan förklaras. Metoden för undersökningen är en fallstudie med teorianvändande ambitioner. Genom att applicera feministisk institutionalism och feministisk teori på de utvalda hinderna så fann vi att de institutionella normerna i riksdagen är konstruerade efter ett manligt ideal, vilket missgynnar de kvinnliga ledamöterna. De institutionella normerna tillsammans med feministisk teori kring könsroller, moderskap samt sexualisering och objektifiering i hög utsträckning kan förklara de informella hinderna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)