Träds inverkan på solstrålning mot bebyggelse : effekterna av trädval och placering i staden, sett ur ett hållbart perspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare. Under nattetid emitteras lagrad värme som långvågig strålning tillbaka ut mot atmosfären och värmer upp luften. Av denna anledning förskjuts stadens temperaturmönster tidsmässigt till skillnad från omgivande områden. Stadens gröna miljöer kan effektivt användas för reglering av solstrålning. Här är det framförallt stadsträd som genom beskuggning och evapotranspiration påverkar infallande solstrålning samt värmestrålning. Olika trädarter har en egen unik karaktär på habitus och dess lövfällande, städsegröna eller vintergröna egenskaper skapar olika förutsättningar för reducering av strålning. Ett träd som ger behaglig skugga på sommaren kan exempelvis ha negativ inverkan på både utom- och inomhusklimatet under vinterhalvåret om beskuggning från grenverk blir alltför påtagligt. Även inom ett platsspecifikt sammanhang, som till exempel på en bostadsgård, kan ett och samma träd skapa olika mikroklimatförhållanden beroende på årstid. Med hjälp av strategisk planering av stadsträd i förhållande till bebyggelse kan infallande solstrålning mot bebyggelse justeras sommartid så väl som vintertid. På så sätt bidrar träden till en hållbar ansats vad gäller exempelvis mängden lagrad energi i byggnader och som direkt kan kopplas till energiförbrukning och hållbar utveckling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)