Det gängkriminella säkerhetshotet : En postkolonial probleminramningsanalys av Tidöavtalet och 2022 års regeringsförklaring

Sammanfattning: Denna studie har till syfte att analysera hur regeringen och Sverigedemokraterna framställer den grova organiserade gängbrottsligheten som ett hot mot Sveriges inre säkerhet i Tidöavtalet respektive 2022 års regeringsförklaring, utifrån ett postkolonialt perspektiv. Med detta ämnar studien synliggöra varför gängkriminaliteten ges en så stor del av det säkerhetspolitiska fokuset trots det traditionella militära hot Sverige står inför idag, med Ryssland och dess krig i Sveriges närområde. Studien antar en poststrukturalistisk metodologisk ansats med grund i Bacchi & Goodwins (2016) probleminramningsverktyg What’s the problem represented to be? (WPR), för att analysera hur probleminramningen möjliggörs genom implicita (postkoloniala) antaganden om den Andres respektive Självets identitet. Studiens analys blottlägger hur probleminramningen använder gängkriminalitet som en täckmantel för etnicitet, i syfte att överbrygga kriminal- och migrationspolitiska åtgärder och därigenom rättfärdiga åtgärder mot det som regeringen och Sverigedemokraterna faktiskt upplever vara ”problemet”: ”utlänningar”. Genom dessa poststrukturalistiska och postkoloniala insikter visar studien hur (post)koloniala maktstrukturer och föreställningar av svensk överordning respektive ”utlänningars” underordning fortsätter prägla svensk politik än idag, vilket verkar för att (re)producera västerländska maktstrukturer där det svenska Självet och dess säkerhet tryggas på bekostnad av den Andres förtryck.