Användning av arbetshästar i kommuners grönyteskötsel : med avseende på miljö, ekonomi och brukarvärden

Sammanfattning: Hästens roll i samhället har förändrats, från att vara ett arbetsredskap i strid eller i det dagliga arbetet, till ett fritidsintresse som får ta allt större plats. Samtidigt är strävan mot ett hållbart samhälle med ekologi och miljö som nyckelord en viktig del. Hästen kan då anta en nygammal roll som redskap för att uppfylla kriterierna som ett miljövänligt arbetsdjur. I Sverige finns fortfarande kunskaper för att använda arbetshästar, dessa kunskaper kan förvaltas, utvecklas och utnyttjas i mer än uppvisningssyfte.I studien undersöks hästen som arbetsredskap i parkmiljöer ur miljö- ekonomi- och brukarperspektiv. Som metoder har litteraturstudie, intervjuer och en Cost-Benefit-analys använts. Intervjuerna gjordes med en hästentreprenör, en beställare och även brukarna tillfrågades via enkät. Det blev då tydligt att ett av de största värdena med att använda häst är just invånarnas positiva respons. En annan fördel är ur miljösynpunkt eftersom utsläppen från fossila bränslen minskas. Enligt de tillfrågade i studien är användningen av häst dyrare då effektiviteten inte är lika hög som med maskiner. Redskapen som används med häst kan dock utvecklas, kunskapen för detta finns i framförallt USA där jordbruk med häst tillämpas i högre grad. I studien framkommer även problemet med att hitta hästentreprenörer med tillförlitlig kunskap och hästar väl förberedda för uppdraget. Genom olika nätverk, reklam och entreprenörskap kan beställare och entreprenörer mötas för att samarbeta i kommunernas skötsel.Hästen kan ha en betydelse i framtida parkskötsel, med en vilja från entreprenörer och kommuner att utveckla den typen av arbetsmetod. Hästen har många fördelar som inte maskiner kan uppnå i form av att nå brukarna och skapa en mötesplats. Utfodringen, uppstallning, transportering och redskapsval är avgörande för miljöpåverkan. Skötseln i övrigt på området där hästarna ska användas bör tänkas över, konstgödning kan bytas mot naturgödning och betesdjur kan användas istället för slåtter. Arbetet för att öka den biologiska mångfalden kan betonas och bilda en oas i stadsmiljön.