Förlåt doktorn, vad sa du? : En kvalitativ studie om hur självinsikt hos ledare inom sjukvården kan påverka kommunikationsprocesserna mellan läkare och sjuksköterskor

Sammanfattning: Kommunikationsbrister och ineffektiv kommunikation inom sjukvården kan medföra konsekvenser som kan leda till att kvalitén på sjukhuset försämras. När den medicinska kvalitén minskar skapas risker som kan leda till att patientsäkerheten hotas. De främsta kommunikationsbristerna inom dagens sjukvård uppstår mellan yrkesgrupperna såsom läkare och sjuksköterskor. Kommunikation är grundläggande för effektiviteten på arbetsplatsen och det ligger på ledarens roll att se till att kommunikationen som genomsyrar organisationen fungerar som den ska. För att ledaren ska kunna influera medarbetarnas kommunikativa beteenden krävs dock en vilja till förändring. Med hjälp av självinsikt kan individer öka sin medvetenhet kring sitt eget beteende och därigenom öppnas möjligheter för individen att påverka sina attityder kring förändring och förbättring. Studien syftar därför till att beskriva hur ledare genom självinsikt kan influera sitt kommunikativa beteende för att sedan påverka kommunikationsprocesserna mellan yrkesgrupperna inom sjukvården. Det som gör studien unik är att den drar kopplingar mellan förutsättningarna för självinsikt och förutsättningar för kommunikationsbeteende samt applicerar detta inom sjukvården på ett sätt som tidigare inte gjorts. För att göra studien mätbar har vi som författare konstruerat en konceptuell referensram baserat på teorier och tidigare forskning kring fenomenen självinsikt och kommunikation. Utifrån referensramen har sedan en egenkonstruerad modell byggts upp för att förtydliga samt knyta ihop de olika delarna i referensramen. Vid insamlingen av data har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt där det empiriska underlaget har hämtats genom semistrukturerade besöks- och telefonintervjuer. Den insamlade empirin har sedan återkopplats till referensramen och modellen för att möjliggöra en analys. Studiens analys grundar sig i en systematisk analys med en tematisk analysmetod, där vi har identifierat och analyserat mönster och teman i respondenternas utsagor. Via analysen har vi kunnat dra slutsatsen att det finns en tydlig koppling mellan ledarens självinsikt och hur det kan användas som ett verktyg för att påverka kommunikationen mellan yrkesgrupperna. Vi kan också konstatera att det är av betydelse för ledare att implementera självinsikt i sitt ledarskap för att lätta kunna påverka medarbetarnas attityder och beteenden för att därigenom gynna sjukvårdens organisatoriska samt medicinska utveckling.