KROPPSIDEAL & FAT-SHAMING - En tvärsnittsstudie om viktdiskrimineringens utbredning samt påverkan på välmående & självperception

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Studien avser att undersöka i vilka sammanhang fat-shaming sker i Sverige, samt hur individers psykiska välmående och självkänsla påverkas av att bli diskriminerade utifrån sin vikt. Syftet gav upphov till följande två frågeställningar: (1) I vilka situationer blir normer kring kroppsideal synliga? (2) Vilken påverkan har fat-shaming på vuxna individers välmående och självperception? Metod och material: Studien är av kvantitativ karaktär och baseras på ett frågeformulär som postades i ”LCHF-gruppen” på Facebook. Enkätutskicket resulterade i ett urval om 125 individer med en medelålder på 46,2 år. Empirin har bearbetats i det statistiska datorprogrammet SPSS. Huvudresultat: Genom en bivariat regressionsanalys fastslogs att det finns ett starkt positivt samband mellan utsatthet för fat-shaming och bristande psykiskt välmående (p<0,001) i studiens urvalspopulation. Forskningsresultatet visar att de respondenter som blir eller har blivit utsatta för fat-shaming mår signifikant sämre än respondenter som aldrig har blivit utsatta. En univariat analys visar att vårdbesök, klädbutiker samt badhus och stranden är de platser där fat-shaming tenderar att vara mest påfallande. Respondenterna lyfter även erfarenheter av fat-shaming under skoltiden. Sammantaget visar resultaten att det smala kroppsidealet har nästlat sig in i många olika delar av samhället och att fat-shaming är ett fenomen som förekommer tidigt såväl som senare i livet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)