Värdering av kulturmiljöer i svenska översiktsplaner - från 1990 till 2016

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att undersöka hur byggd kulturmiljö värderas i svenska kommuners översiktsplaner samt om och hur översiktsplanerna speglar den utveckling som skett inom kulturmiljövården - från att huvudsakligen belysa materiella värden till en växande betoning på immateriella, sociala och ekonomiska värden. Metoden för uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Tre nyckelord (kulturmiljö, kulturhistorisk och kulturarv) användes och de kontexter de figurerade i analyserades för att undersöka hur nio värden kopplade till kulturmiljöer förekom i 40 översiktsplaner. Värdena har hämtats ur Masons (2002), Bond & Worthings (2016) samt Unnerbäcks (2002) skrifter. Frågeställningarna är ”Hur värderas byggd kulturmiljö i svenska kommuners översiktsplaner?”, ”Finns det skillnader i hur kulturmiljö värderas i svenska kommuners översiktsplaner beroende på om de är antagna före eller efter 2010?” samt ”Speglar översiktsplanerna den utveckling som skett i kulturmiljövården från att färmst framhålla kulturmiljöers materiella värden till att belysa även de immateriella, sociala och ekonomiska värdena?”. Översiktsplaner antagna före och efter 2010 (då nya plan- och bygglagen antogs) skiljer sig inte på något avgörande sätt i värderingen av kulturmiljö.  Undersökningen visar att ett skifte i synsätt skett tidigare, sannolikt under 1990-talet i samband med ändringar som gjordes i plan- och bygglagen 1996, införandet av miljöbalken 1998 och de nationella miljömålen 1999.