Korrelationsanalyser mellan Yo-Yo-intermittent Recovery test level 2 och fatigue av fysiska matchparametrar för ett svenskt elitfotbollslag

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Avdelningen för idrottsmedicin

Sammanfattning: Inom elitfotboll utvärderas fysisk prestation på spelplanen med hjälp av global positioning systems (GPS:er). På lägre nivåer används istället tester av fysisk kapacitet, såsom Yo-Yo Intermittent Recovery Test Level 2 (YYIR2), som prediktor av fysisk matchprestation. Det är dock oklart om prestation på YYIR2 har något samband med fysisk prestation under fotbollsmatcher. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns korrelationer mellan prestation på YYIR2 och fysiska matchprestationsparametrar mot slutet av fotbollsmatcher. Nio manliga fotbollsspelare (medelvärde ± SD: ålder = 24.2 ± 3.8 år; längd = 184 ± 5.4 cm; vikt = 78.9 ± 4.6 kg) tillhörande ett elitlag på seniornivå i det svenska seriesystemet deltog i studien. Data från fem fysiska parametrar samlades in från 28 matcher under säsongen 2020 med STATSport Apex 10 Hz GPS-system. YYIR2 genomfördes av samtliga spelare under försäsongen. Korrelationer mellan prestation på YYIR2 och alla  matchparametrar undersöktes genom Spearman’s rho korrelationsanalys. En signifikant negativ korrelation observerades mellan YYIR2 och andelen accelerationer (r = -0.812, p = 0.008). Inga signifikanta korrelationer observerades mellan YYIR2 och total distans (r = 0.059, p = 0.881),höghastighetslöpningar (r = -0.437, p = 0.240), sprinter (r = -0.268, p = 0.486) eller decelerationer (r = -0.360, p = 0.342). Resultaten indikerar på att YYIR2 är en dålig prediktor på spelarnas förväntade fysiska prestation i slutet av fotbollsmatcher. Resultaten ska dock tolkas med försiktighet på grund av låg statistisk power. Framtida studier bör undersöka påverkan av spelares position på den här typen av korrelationer. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)