Musik i vårdmiljön och dess påverkan på personer med demenssjukdom

Sammanfattning: Bakgrund: Musikaliska grundelement formas redan i mammans mage och finns bevarat hos oss ända in på ålderns höst. Samma element har visat sig bevaras hos personer med demenssjukdom. Demenssjukdom drabbar en allt större del av befolkningen vilket innebär att kunskap och evidens om sjukdomen bör tillämpas i praktiken för att underlätta omvårdnaden av dessa personer. Syfte: Syftet är att undersöka hur musik i den dagliga vårdmiljön påverkar personer med demenssjukdom Metod: En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar genomfördes, där åtta av studierna var av kvantitativ och två kvalitativ ansats. Litteraturöversiktens resultat diskuteras och knyts an till Katie Erikssons teori om sjukdomslidande och vårdlidande samt konsensusbegreppet vårdande. Resultat: Resultatet visar att olika typer av musikinterventioner påverkar personer med demenssjukdom på ett positivt sätt. Uttryck som fysisk och verbal agitation minskade, framförallt vid måltiderna vilket resulterade i ett ökat kaloriintag. Interaktionen mellan vårdare och personer med demenssjukdom förbättrades också vid omvårdnadssituationer. Musiken bidrog generellt till ökad social interaktion och till ett ökat välbefinnande. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till Katie Erikssons teori om sjukdomslidande och vårdlidande samt konsensusbegreppet vårdande. Att leva med en demensdiagnos och vårdas på särskilt boende kan innebära både sjukdomslidande och vårdlidande. Musiken kan påverka vårdandet av personer med demenssjukdom genom ett ökat deltagande i omvårdnaden samt lindra sjukdomens symptom.