Hur bilden av den opålitlige klienten formar och formas av socialkontorets säkerhet. En kvalitativ undersökning om säkerheten på två socialkontor

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Författare: Lowe Bergström; [2014-06-25]

Nyckelord: Socialkontor; Säkerhet; Klient; Risksamhället;

Sammanfattning: Syftet med denna masteruppsats var att undersöka vilka idéer och faktorer som legat till grund för de säkerhetslösningar som finns på två socialkontor – samt hur dessa förkroppsligas i och genom kontorens fysiska miljöer. Dessutom är syftet att undersöka vilka föreställningar om klienten som kan uttolkas ur detta. Studiens empiriska material består av sju kvalitativa intervjuer, som genomförts med tjänstemän som varit involverade i planeringen av socialkontorens utformning och/eller tjänstemän med som har ett särskilt ansvar för kontorens säkerhet. Empirin utgörs även av observationer som jag genomfört på socialkontoren. Materialet har analyserats och tolkats med hjälp av sociologen och filosofen Henri Lefebvres teori om hur (sociala) rum produceras, och filosofen Ian Hackings begrepp interaktiva kategorier. Resultatet visar att den rådande föreställningen om klienten tycks vara att: han eller hon är, eller åtminstone kan vara, opålitlig och/eller farlig. Denna föreställning, om klienten, verkar även ha förkroppsligats genom socialkontorens säkerhet. De många säkerhetslösningarna (låsta dörrar, larm, flyktdörrar för socialsekreterare, säkerhetsutrustade receptioner, specifika besöksrum med extra hög säkerhet etc.) som återfinns på de båda kontoren, indikerar att det verkar finnas ett behov av att skydda socialsekreterare från klienter. Föreställningarna om klienten som opålitlig/farlig, och underförstått anledningen till behovet av hög säkerhet, tycks ha tagit form genom en samverkan mellan tankesätt som tycks vara präglade av, vad Ulrich Beck benämner som, Risksamhället; socialsekreterarnas rädslor för klienterna; och den allt mer rigorösa säkerheten som återfinns på socialkontoren. Trots att respondenterna, som deltagit i studien, betonade att det mycket sällan inträffar allvarliga incidenter, vari hot och/eller våld förekommit, tycks samspelet, mellan ovan nämnda element, bidra till att behovet av, och efterfrågan på, säkerhet successivt ökar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)