Öppna öronen! En blivande landskapsarkitekts utforskande av ljudets roll i platsskapandet

Sammanfattning: Detta examensarbete har haft som målsättning att med hjälp av akustisk design finna nya angreppssätt för landskapsarkitekten att ta sig an komplexa utemiljöer. Utifrån ett övergripande syfte att öka kunskapen om skapandet av den goda utemiljön både hos författaren själv och inom fältet rumslig design har två huvudfrågeställningar formulerats: Hur kan jag som landskapsarkitekt ta hjälp av akustisk design för att gestalta med fokus på det som hörs snarare än det som syns? Hur påverkas landskapsarkitektens designprocess av detta nya perspektiv i arbetet med att förbättra ett existerande, komplext landskap i staden? För att besvara dessa frågor har en litteraturstudie samt en fallstudie genomförts, för att först inhämta befintlig kunskap inom ämnet och sedan testa denna i praktiken. Litteraturstudien presenteras som en teoribakgrund, där teorier dels om landskapsarkitektens uppdrag och designprocess och dels om ljudlandskapet och akustisk design introduceras. Även begreppen rekreativt vardagslandskap respektive urbant trafikstråk utreds, då dessa utgör kontexten för fallstudien. Fallstudien består sedan av ett gestaltningsuppdrag vars målsättningar defineras i ett gestaltningsprogram, och i arbetet med att försöka möta programmet prövas metoder och verktyg för akustisk design i relation till den specifika kontexten och den designprocess som den blivande landskapsarkitekten i fråga vant sig vid under utbildningen. Verktyget ”An approach to the acoustic design of outdoor space” (Brown & Muhar 2004) får särskilt stort utrymme i fallstudien, och erfarenheter av att pröva detta verktyg diskuteras senare i relation till teori om och erfarenhet av landskapsarkitektens designprocess. Studien visar att Brown & Muhars verktyg utgör en av flera intressanta metoder som landskapsarkitekter kan använda sig av för att skifta fokus från det som syns till det som hörs, men också att det finns stor potential att vidareutveckla dessa för att öka deras användbarhet. Efter försök att kombinera de olika metoderna med varandra och med andra verktyg som landskapsarkitekten är van att hantera har det visat sig att den akustiska designerns perspektiv kan berika designprocessen särskilt i dess analytiska fas, då ljudet kan spela stor roll för förståelsen av en plats. Det står också klart att adderandet av ett helt nytt perspektiv sannolikt innebär ett ökat behov av att prioritera bland olika värden och aspekter både i det fysiska rummet och i designprocessen. Det finns emellertid mycket att vinna på att låta ljudaspekten få ökat utrymme, bland annat på grund av de samband som finns mellan vår ljudmiljö och vår hälsa. Ljud och akustisk design är resurser som landskapsarkitekten kan dra stor nytta av i sitt arbete med att skapa goda utemiljöer, och erfarenheterna från denna studie kan ses som en uppmuntran till alla inom fältet att våga prova nya perspektiv på design.