TAKK – en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Sammanfattning Eriksson, Annika & Brandt, Sara (2019) TAKK- en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan (Sign Supported Speech – a Way to Achieve an Accessible Learning Preschool Enviroment) en kvalitativ studie om förskolechefers och specialpedagogers syn på TAKK som en utbildningsinsats i förskolan. Bakgrund Vi arbetar som förskollärare i en kommun som har bedrivit utbildningsinsatser under ett antal år för att utbilda pedagogerna i TAKK. Utbildningsinsatsen ses som en del i att uppnå en tillgänglig lärmiljö. Vi blev nyfikna på vilka förväntningar och krav som utbildarna (specialpedagogerna) och ledningen har på hur kompetensen ska användas. Syfte Syftet med studien är att belysa hur utbildningsinsatser avseende TAKK kan påverka verksamheten i en kommuns förskolor. Vidare syftar studien till att fånga olika aktörers bild av TAKK-utbildningens funktion och betydelse. Preciserade frågeställningar ● Vilken funktion och betydelse har TAKK i verksamheterna enligt de olika aktörerna? ● Hur ser de olika aktörerna på valet av TAKK som en kommunövergripande utbildningsinsats? ● Vilket genomslag har utbildningsinsatsen fått enligt de olika aktörerna? Teoretisk och metodologisk ansats Vår undersökning har sin utgångspunkt i en utbildningsinsats för pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi har valt att belysa dels själva utbildningsinsatsens innehåll och dess teoretiska bakgrund, dels utbildningsinsatsen ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Vi har valt att använda oss av organisationsteori för att analysera resultatet i denna undersökning. Inom organisationsteori finns ett flertal perspektiv, i denna uppsats ligger fokus på det kulturella perspektivet och Human Relations eftersom dessa lyfter betydelsen av anställdas förståelse och engagemang för ett lyckat förändringsarbete. Vi har valt att använda oss av John Kotters förändringsmodell (Bolman & Deal, 2015) samt Fowelins (2012) fyra faser i ett förändringsarbete. Undersökningen gällande utbildningens innehåll baseras på Vygotskijs sociokulturella perspektiv på kommunikation och språkutveckling och att lärande och utveckling är beroende av interaktion och kommunikation. När människor samspelar och deltar i ett sammanhang ges möjligheter för kunskaper att utvecklas. Scaffolding (stöttning) kan ses som en central utgångspunkt i denna undersökning. Precis som ett hus behöver byggställningar under byggtiden, behöver människan stöd och stöttning i sin utveckling och lärande av ämnen som ligger precis utanför hennes förmåga, den proximala utvecklingszonen, eller utmaningszonen (Säljö, 2000). Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av insamlat material utifrån både enskild intervju och intervju i fokusgrupp. Resultat och specialpedagogiska implikationer Undersökningen visar att TAKK som kommunikationsförstärkning uppfattas av både förskolechefer och specialpedagoger som ett verksamt verktyg för barns kommunikation och språkutveckling. Förskolecheferna menar att de tydligt ser att det är gynnsamt för barn att pedagogerna medvetet förstärker språket. Genom att studera TAKK-utbildningen som ett förändrings/förbättringsarbete utifrån John Kotters (Bolman & Deal, 2015) förändringsmodell kombinerat med Fowelins (2012) förändringsmodell har vi funnit att ett sådant arbete måste få ta tid och att det är viktigt att både leda och lära långsamt. Under processens gång gäller det att ledare kan hålla i och förmedla sin vision om vad som kommer att förändras när målet är nått och varför förändringen är viktig ur ett verksamhetsperspektiv. Specialpedagogerna i denna undersökning har märkt av att det används mer och mer TAKK i många av kommunens förskoleverksamheter, särskilt på avdelningar som har många små barn och även i de verksamheter som har barn med annat modersmål än svenska.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)