DELAKTIGHET OCH SJÄLVBESTÄMMANDE FÖR PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Sammanfattning: Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur personalen i två olika gruppbostäder upplever ramarna för delaktighet och självbestämmande i vardagliga sysslor för personer med utvecklingsstörningar. Utifrån studiens upplägg formulerades följande frågor: Vilka möjligheter och hinder fanns det för brukarens delaktighet och självbestämmande i gruppbostaden. Vilka faktorer kunde öka möjligheten till delaktighet och självbestämmande för brukaren i gruppbostad. Denna studie bygger på en kvalitativ metod och forskningsmaterialet har samlats genom intervjuer med personal på respektive gruppbostad. Författarna till studien har i sin kvalitativa analys inspirerats av Grounded Theory vilket innebär att arbeta induktivt från data till teori. Vid analysarbetet har forskningsmaterialet kopplats till empowermentteorin. Vid analys av forskningsmaterialet framkom att fasta rutiner, brist på resurser, personalens olika kvalité i arbetet, brukarnas funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter kan utgöra hinder för delaktighet och självbestämmande. Detta tolkas inte som personalens maktutövning utan ses som personalens välvilja gentemot brukarna. I denna studie framkom att personalen var medvetna om brukarnas rätt till självbestämmande och delaktighet och försökte förverkliga dessa rättigheter genom att låta brukarna bestämma utifrån sina förmågor. Sammanfattningsvis tyder resultatet i denna studie på att i båda gruppbostäder hade brukarna inskränkningar till självbestämmande och delaktighet. Men i vissa anseende hade brukarna dessa rättigheter i det mån de kunde. Skillnaden mellan de två gruppbostäder var att i den ena gruppbostaden kunde brukarna utnyttja sina rättigheter i högre utsträckning i jämförelse med den andra gruppbostaden. Detta kan förklaras med att ju mindre funktionsnedsättning individen har desto mer inflytande har den enskilde.