Greta Thunberg, intersektionalitet och ett föränderligt ethos : Att kombinera retorik och genusvetenskap kring frågor om trovärdighet och makt

Sammanfattning: Genom att studera Greta Thunbergs resa från riksdagshuset i Stockholm till FN:s generalförsamling i New York fyller denna uppsats två syften. Dels att studera vilka intersektioner som bidrar till Thunbergs inledande ethos, hur ethos sedan förändras över tid och vilka retoriska strategier som skapar förändringen. Dels att föra samman två ämnen och teorier, genusvetenskapens intersektionalitet och retorikens ethos, vilket hittills varit en relativt outforskad kombination. Undersökningens ramverk och material är dokumentärfilmen Greta och utifrån denna genomförs analysen, vars resultat visar att Thunbergs ethos blir allt starkare ju längre tiden går. Med hjälp av retoriska strategier som exempelvis tystnad, omfattande förberedelser, hänvisning till auktoriteter och sociala medier tar sig Thunberg in på de mer ”traditionella” retoriska arenorna. Här förändras också hennes argumentation, som blir alltmer klassisk i retorisk agitatorisk mening. Slutsatserna visar att även om Thunberg i retorisk mening lyckas framställa sig själv och sitt ethos på ett trovärdigt sätt, är hon fortsatt bunden av större strukturer och de intersektioner som redan inledningsvis bidrog till att forma hennes förutsättningar och handelsutrymme.