Spreading of microplastics from artificial turf via stormwater

Detta är en Master-uppsats från KTH/Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH)

Sammanfattning: På senare tid har mikroplaster i hav och sjöar uppmärksammats som ett potentiellt stortmiljöproblem. Idag finns mikroplaster spridda över hela världens vatten från polerna till ekvatorn.År 2016 uppmärksammades konstgräsplaner som den nästa största källan till spridning avmikroplaster till sjöar och vattendrag i Sverige [1]. Fotboll är Sveriges nationalsport och är densporten som står för flest aktivitetstimmar i Sverige. Konstgräs har gjort det möjligt för fler barnoch ungdomar att få fler speltimmar och idag spelar 90 % av alla fotbollsspelare på konstgräs [2].De olika spridningsvägarna för mikroplaster från konstgräsplaner undersöktes med fokus påspridningsvägen via dagvatten. Det finns fler olika reningsmetoder för dagvatten innehållandemikroplaster, en av dessa är granulatfällan, en filterpåse som placeras i en dagvattenbrunn för attfånga upp granulat och konstgräsfibrer som sprids från konstgräsplanen till dagvattenbrunnen.Syftet med denna studie var att optimera reningsmetoden granulatfälla utifrån möjligavattenflöden och dess effektivitet i att fånga upp mikroplaster. Detta undersöktes genomframtagandet av en vattenflödesmodell vid konstgräsplaner med variationer i konstruktion ochgenom fältstudier av granulatfällans effektivitet vid två konstgräsplaner i Storstockholm.Det regn som undersöktes i vattenflödesmodellen var extremregn för ett 10 års regn under 10minuter. Detta för att hitta det maximala flöde granulatfällorna kommer behöva klara av. Vilkavattenflöden som nådde dagvattenbrunnarna var beroende på antalet dagvattenbrunnarplacerade runt konstgräsplanen, i vilket område i Sverige som konstgräsplanen var placerad, detvill säga hur mycket regn som kom, och konstgräsplanens infiltrationsförmåga.Vattenflödesmodellen fungerar som en mall för möjliga vattenflöden vid en specifik plats i Sverigeoch en viss konstruktion av konstgräsplan.De konstgräsplaner som var med i fältstudierna var Skytteholms IP i Solna och Spånga IP iStockholm. Vid varje konstgräsplan placerades 6 granulatfällor med två filterpåsar på varje fälla,den inre med större maskor och den yttre med mindre maskor. Kombinationerna var 200 μm med100 μm, 200 μm med 50 μm och 100 μm med 50 μm. Totalt fångades 10,3 kg mikroplast vidSkytteholms IP och 1,5 kg vid Spånga IP under de 49 dygn granulatfällorna var utplacerade. Avden totala mängden mikroplast viktmässigt i varje granulatfälla fanns minst 99 % i den inrefilterpåsen och maximalt 1 % i den yttre filterpåsen, det vill säga i storleksfraktionen mellan denyttre och den inre filterpåsen.Slutsatserna från denna studie är att vattenflödet till dagvattenbrunnarna placerade runtkonstgräsplaner kan variera mycket på grund av hur konstgräsplanen är konstruerad. Det berorframförallt på konstgräsplanens infiltrationsförmåga och antal dagvattenbrunnar runtkonstgräsplanen. Utifrån de teoretiska vattenflödena och fältstudierna rekommenderas att enfilterpåse med maskstorlek 200 μm används i granulatfällan. Detta utifrån att den inre filterpåsenfångade minst 99 % av de mikroplaster som nådde granulatfällorna, som var större än 50 μm, ochökad risk för igensättning och tillväxt av biofilm på filterpåsarna med mindre maskor. Vidarestudier bör genomföras på granulatfällans vattenflöde över tid, mikroplaster mindre än 50 μm,IIandra spridningsvägar för mikroplaster från konstgräsplaner, förbättrade konstruktioner avkonstgräsplaner och förbättrat underhållningsarbete för att minska spridningen av mikroplasterfrån konstgräsplaner.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)