Socialchefernas röst i narkotikapolitiken : En undersökning av attityderna till narkotikapolitiken hos socialchefer i svenska kommuner

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens högskola/Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Sammanfattning: Sveriges regering står fast vid att all befattning med narkotika ska lagföras, de menar att den avskräckande effekten är central i kampen mot narkotika. Den internationella utvecklingen har dock tagit en annan riktning. I dagsläget utreder flertalet stater alternativa lösningar på problemet, där metoder med ett centralt fokus på stöd och omsorg dominerar allt mer. Metoden har sitt ursprung i skadereduceringsmodeller och har evidens i den utsträckning att Förenta nationerna (FN) rekommenderar länder att skifta från straff till vård. Problematiken är att den enskilde med skadligt bruk av narkotika inte får eller vågar söka den vård som behövs när bruk av narkotika ska lagföras. I Sverige är dödligheten av narkotika hög i jämförelse med övriga europeiska länder. Således är det av intresse att se om narkotikapolitiken har legitimitet hos tjänstepersoner med ansvar för kommunens socialtjänst. Uppsatsen använder sig av en kvantitativ forskningsdesign för att undersöka socialchefers attityder till Sveriges narkotikapolitik. Då det har visat sig finnas en diskrepans mellan regeringen och experter i uppfattningen om hur den framtida narkotikapolitiken ska utformas, är det intressant att undersöka var socialchefer, som har i uppdrag att implementera denna politik, står i frågan. Datamaterialet inhämtades genom en enkät och materialet är av ett unikt slag. Med hjälp av implementeringsteori- och forskning undersöker uppsatsen socialchefernas attityder till regeringens policys, hur ansvarsfördelningen är organiserad och slutligen i vilken utsträckning de upplever narkotikapolitiken som legitim. Undersökningens resultat tyder på att det finns en meningsskiljaktighet mellan socialchefer och regeringsföreträdare. Dels visar resultatet på en stark vilja att utreda narkotikapolitiken och dels en vilja att följa FN:s råd och riktlinjer. Denna meningsskiljaktighet är även ett mönster som finns representerad i samtliga kommungrupper, när kommunerna indelas efter storlek.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)