Inköp av färdigfoder kontra egen foderproduktion, hur påverkas lönsamheten i äggföretag? : en fallstudie av två företag i odlingsområde Gns & Ss

Sammanfattning: Ekonomin för svenska äggproducenter har försämrats under de senaste åren och det är en rad olika faktorer som föranlett den försämrade lönsamheten. Nya krav på inhysningssystem har lett till ökade produktionskostnader och överproduktion då gamla system inte avvecklats enligt plan är exempel på faktorer som bidragit till den försämrade lönsamheten. En annan faktor är det faktum att priset på djurfoder har ökat i relation till äggpriset sedan EU-inträdet 1995. I en äggproduktion utgör fodret cirka 45-50% av de totala kostnaderna. Samtidigt som hönsbesättningarna blir större och äggföretagen färre innebär detta att äggföretagen behandlar stora kvantiteter foder där små prismarginaler har betydande inverkan på lönsamheten. Detta innebär att äggproducenter i hög grad kan förbättra sin lönsamhet med en kostnadseffektiv foderförsörjning. Syftet med studien är att analysera två olika alternativ till foderförsörjning och deras påverkan på äggföretagens lönsamhet. Ett Alternativ antas vara att köpa färdigfoder och odla kommersiella avsalugrödor på den befintliga arealen eller att odla egen foderspannmål och därefter bereda eget foder på gården. För att analysera alternativen identifieras och beaktas kostnader för spannmålsproduktion, prisfluktuationer för avsalugrödor, kapital- och underhållskostnader för foderberedningssystem samt arbetskostnader. Två olika produktionsområden med olika förutsättningar för växtodling analyseras för att identifiera produktionsförutsättningarnas betydelse för val av foderalternativ. I arbetet tillämpas en kvantitativ metod baserad på en deduktiv ansats där teorin prövas utifrån den empiriska undersökningen. För att analysera foderalternativens lönsamhet utvecklas optimeringsmodeller som återspeglar de två olika scenarierna och simulerar resultaten. För att verklighetsförankra modellerna tillämpas en fallstudie av två äggföretag belägna i olika produktionsområden, ett i Götalands norra slättbygder (Gns) och ett i Svealands slättbygder (Ss). Fallföretagens primärdata ligger till grund modellernas restriktioner med avseende på areal, växtföljd, besättningsstorlek, lagringskapacitet och foderstat. För att öka graden av generaliserbarhet kombineras primärdata med objektiva sekundärdata i fråga om priser och kostnader. Resultaten visar att det finns betydande ekonomiska incitament att odla egen foderspannmål och bereda fodret på gården i de båda produktionsområdena. Utifrån studiens resultat framkommer att kostnadsbesparingen vid egen foderproduktion är marginellt större under Ss odlingsförutsättningar eftersom lönsamheten för kommersiella avsalugrödor är lägre jämfört med Gns.