Kvalitativ studie om programledarnas upplevelser om behandlingsprogrammet PULS

Detta är en Kandidat-uppsats från Mittuniversitetet/Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap; Mittuniversitetet/Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

Sammanfattning: Kriminalitet är ett stort problem för samhället och dess invånare, eftersom det stör den allmänna ordningen och inskränker medborgarnas säkerhet. Kriminalvårdens arbete ska därför vara brottsförebyggande, öka människors trygghet och bidra till ett tryggare samhälle. Kriminalvårdens viktiga samhällsuppdrag är att säkerställa att straff blir verkställda, samt även arbeta för att förebygga brottslighet i samhället. Kriminalvården erbjuder behandlingsprogram som främst riktas mot allmän kriminalitet, vålds-och sexualbrott, relationsbrott, samt drog- och alkoholmissbruk. Studiens syfte är att undersöka hur programledare inom Kriminalvården upplever att behandlingsprogrammet PULS (Problemlösning, Umgänge, Livsmål och Självkontroll) fungerar brottsförebyggande, med fokus på resultat, förutsättningar och utmaningar i genomförandet av programmet. Datamaterialet samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer. Analysen av datamaterialet har sedan gjorts genom tematisk analys där datamaterialet systematiskt har behandlats och delats in i teman. Resultatet visar att programledarnas förväntade resultat av behandlingsprogrammet är att de berörda deltagarna ska använda de verktyg som erbjuds för att kontrollera sitt beteende och undvika att hamna i situationer som uppmanar till våld eller hot. En förutsättning för att det ska ske är samspelet mellan programledaren och deltagare. Resultatet visar att den främsta utmaningen i genomförandet av programmet är deltagarnas programstörande beteende.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)