Moralpanik - En kritisk diskursanalys av diskursen för porrfilter i förskolor och skolor på Instagram
Sammanfattning: I och med #metoo-upproret växte sig debatten kring porrfilter i svenska förskolor och skolor sig allt större. Förespråkare för porrfilter menade att filter kan förhindra sexuella övergrepp bland barn och unga. Syftet med studien var att genomföra en kritisk diskursanalys för att på så vis få en förståelse för hur sändare av diskursen för porrfilter konstruerade sanningar av verkligheten. Syftet uppnåddes genom att studien besvarade följande frågeställningar: vilka var sändare och varför argumenterade de för porrfilter; Hur konstruerade språket föreställningar om unga, pornografi och sexualitet; Kunde de politiska påtryckningarna vara en del av en moralpanik? Studien använde kritisk diskursanalys som teori och metod. Empirin som låg till grund för studien var inlägg på Instagram som innehöll #porrfribarndom. Dessa inlägg bildade en intertextuell kedja. Den intertextuella kedjan analyserades genom den kritiska diskursanalysens tre nivåer vilka var den diskursiva praktiken, texten och den sociala praktiken. För en djupare analys tillämpades även analysverktyget moralpanik och maktteorierna intersektionalitet och ”The Charmed circel” (Rubin, 1984). Empirin var avgränsad att inkludera inlägg från sändare som var offentliga, hade över 1000 följare och kunde antas vara över 18 år. Den granskade perioden var 2017-11-15 t.o.m. 2018-11-15. Empirin inkluderade närmare 420 inlägg producerade av över 60 sändare. Sändarna kunde delas in i tre kategorier: organisationer/grundare till organisationer; politiker/politiska organisationer; sändare med ett kommersiellt intresse. Sändarna hade potential att genom diskursen vinna social och politisk makt och tjäna pengar genom att marknadsföra en tjänst eller en produkt. Diskursen grundade sig i en politisk och en feministisk diskurs, två diskurser som var historisk, socialt och kulturellt accepterade och etablerade diskurser i Sverige. Språket i diskursen riskerade att förstärka föreställningar kring tjejers och killars sexualitet och handlingsutrymme och var heterocentrisk. HBTQ-ungdomar var helt osynliga i diskursen. Viss sexuell praktik, så som analt sex framställdes som icke-önskvärt och pornografikonsumtion skambelagdes. Språket framställde pornografi som normskapare av våld och icke-önskvärd sexuell praktik samt ett aktivt subjekt och det samhälleliga hotet. De politiska påtryckningarna kunde vara en del av en moralpanik då det fanns likheter med tidigare moralpaniker. Moralpaniken som framkom i den sociala praktiken vittnade om maktförhållanden som inkluderade klass, kön, etnicitet och ålder.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)