Att vårda patienter med HIV eller AIDS : Sjuksköterskors upplevelser

Sammanfattning: Bakgrund: HIV är en virussjukdom som systemiskt aktiverar immunsystemet. Viruset är blodburet och smittar genom olika typer av kontakt med blod. HIV-smittade personer har en högre förekomst av somatiska sjukdomar jämfört med den generella befolkningen och lider ofta av psykisk ohälsa såsom depression och ångest. Stigmatisering kring HIV förekommer i såväl allmänheten som inom sjukvården. Sjuksköterskor som vårdar patienter med HIV behöver besitta en rad kärnkompetenser för att kunna ge en god omvårdnad och även kunna stötta patienten psykiskt, socialt och andligt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med HIV eller AIDS. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som grundades på arton vetenskapliga artiklar. Kvalitetsgranskning skedde enligt SBU (2014). Kvalitativ innehållsanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier; Vikten av patientrelationen, Ansvarstagande, Resursbrist, Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter, Samarbete med ledning och kollegor samt Kunskap och kompetens, med tillhörande subkategorier. Det framkom att sjuksköterskor upplever att goda relationer till patienter, gott samarbete med kollegor och ledning, tid, resurser, kunskap, kompetens, tydliga riktlinjer och en tydlig rollbeskrivning är viktigt, dock saknades dessa förutsättningar i många fall. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Joyce Travelbees interaktionsteori (1971) samt mot vetenskapliga artiklar som stärker det som framkommit i resultatet. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att ge en omvårdnad och skapa patientrelationer av god kvalité, men de upplever ett flertal hinder för att alltid åstadkomma detta. Denna studie bidrar till att belysa viktiga faktorer för god omvårdnad samt vilka områden som bör fokuseras på vid vidare forskning.