Ogiltigförklarande av direktupphandlade avtal - Rättsläget efter en mindre upphandlingsrättslig revolution

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: För att kunna genomföra ett EU-direktiv introducerades år 2010 möjligheten för allmän förvaltningsdomstol att, efter ansökan om överprövning, ogiltigförklara ett direktupphandlat avtal. Denna möjlighet har tidigare inte existerat i svensk rätt och har därför i rättsvetenskaplig litteratur beskrivits som ”en mindre upphandlingsrättslig revolution”. Den svenska lagstiftaren har haft möjligheten att besluta huruvida ett ogiltigförklarande skulle omfatta retroaktiva eller endast framtida avtalsförpliktelser och har valt det första alternativet. Vidare har lagstiftaren valt att inte reglera rättsverkningarna av ett ogiltigförklarande av ett direktupphandlat avtal i lagtext. I denna uppsats utreds dels innebörden av den bestämmelse där möjligheten infördes (d.v.s. 16 kap 13§ 1 st. 1 p. LOU) och dels de civilrättsliga rättsverkningarna av att ett direktupphandlat avtal ogiltigförklaras. Utöver detta förs även en de lege ferenda-diskussion angående införandet av möjligheten att upphäva direktupphandlande avtal i svensk rätt. Av uppsatsens slutsatser framgår det att innebörden av 16 kap 13§ 1 st. 1p. LOU är klar vad gäller att bestämmelsen innebär en möjlighet att ogiltigförklara direktupphandlade avtal och vilka rekvisit som måste vara uppfyllda för att en direktupphandling ska definieras som otillåten. I utredningen dras också slutsatsen att det är oklart vad som krävs för att uppfylla undantaget tvingande hänsyn till allmänintresse. Vidare dras slutsatsen att de avtalsrättsliga verkningarna vid upphävande av ett otillåtet direktupphandlat avtal där prestationer inte har genomförts endast är att parternas förpliktelser upphävs. Det står vidare klart att huvudregeln vid ett retroaktivt upphävande är att prestationerna ska återgå. Emellertid dras slutsatserna att rättsläget är oklart vad gäller rättsverkningarna då parterna helt eller delvis utfört prestationer som inte kan återgå. Dessutom är rättsläget oklart vad gäller den kontraherande leverantörens rätt till skadestånd på grund av att ett avtal upphävts. I diskussionen kritiseras utformningen av studerad lagstiftning främst på grund av bristande förutsebarhet vad gäller ogiltigförklarandets rättsverkningar och den kontraherande leverantörers möjlighet att tillerkännas skadestånd på grund av upphävandet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)