Testeffekten och dess relation till arbetsminne, ‘need for cognition’ och grit

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för psykologi; Umeå universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Forskning i kognitiv psykologi har påvisat att testbaserad inlärning genererar bättre hågkomst jämfört med att läsa om ett inlärningsmaterial. Detta fenomen kallas för testeffekten. Denna studie undersökte skillnader i hågkomst mellan testbaserad inlärning och repeterad läsning för olika tidsintervall, samt huruvida individuella variationer avseende arbetsminneskapacitet och personlighetsdragen ‘need for cognition’ och grit relaterar till testeffekten. 182 svenska gymnasieelever deltog i studien. Materialet som användes för att mäta testeffekten var 60 swahili-svenska ordpar. Varje deltagare exponerades för hälften av ordparen genom testbaserad inlärning, och den andra hälften genom repeterad läsning. Tre hågkomsttest utfördes (direkt efter inlärning, en vecka efter och fyra veckor efter) med både ordpar som inte hade testats tidigare (unika ordpar) och ordpar som var med i föregående hågkomsttest (som tillsammans med de unika ordparen utgör ackumulerade ordpar). Resultaten uppvisade en signifikant testeffekt vid samtliga hågkomsttest för både unika och ackumulerade ordpar. En regressionsanalys visade att arbetsminneskapacitet, ‘need for cognition’ och grit, varken var för sig eller tillsammans, hade någon signifikant inverkan på testeffektens magnitud. Resultaten indikerar att testeffekten är robust för olika tidsintervall, samt att den är likvärdigt fördelaktig för personer som skiljer sig åt avseende arbetsminneskapacitet, ‘need for cognition’ och grit, som har visats påverka inlärning i flera andra sammanhang. Dessa resultat adderar till den växande mängd vetenskapliga belägg som talar för testeffektens effektivitet och lämplighet som inlärningsmetod.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)