Optimerad diskrimineringslagstiftning? : En komparativ metoddiskussion mellan den rättsdogmatiska metoden och den genusrättsvetenskapliga metoden ur ett könsdiskrimineringsperspektiv.

Sammanfattning: Svensk lagstiftning har utsatts för en omfattande förändring på diskrimineringsområdet. Den enhetliga diskrimineringslagstiftningen trädde i kraft år 2009 och sen dess har fortsatta utredningar gjorts för att ytterligare förbättra och främja skyddet mot diskriminering. Inom ramen för rättsvetenskapen och juridiken tillhandahålls analyser och utredningar av förevarande slag genom problemlösning med hjälp av den rättsdogmatiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden är traditionellt sett den mest tillämpade metoden för att lösa juridiska spörsmål. Det föreligger emellertid andra tillvägagångsätt och perspektiv för juridisk problemlösning varvid genusrättsvetenskapen är ett exempel. Förespråkarna för den genusrättsvetenskapliga metoden har ambitionen att åstadkomma ett nytt synsätt på området för könsdiskriminering och har frångått den traditionella rättsdogmatiska metoden för att istället söka utröna hur rättstillämpningen och lagstiftningen på området påverkar samhället. Det finns idag inget aktuellt avgörande från arbetsdomstolen där det konstaterats att det föreligger lönediskriminering på grund av kön. Emellertid har frågan varit uppe för prövning och domstolen har i sin bedömning avgjort frågan med bakgrund i presumtionsreglerna som återfinns i diskrimineringslagen. En rättsvetenskaplig forskare kan med hjälp av den rättsdogmatiska metoden påvisa eventuella brister med lagstiftningen och rättstillämpningen under förutsättning att förevarande person iakttar ett objektivt förhållningssätt och väger de föranledda argumenten för och emot varandra för att finna den lösning som förefaller bäst lämpad och mest rättvis. Den forskare som inom ramen för genusrättsvetenskapen iakttar ett subjektivt förhållningssätt och granskar rättstillämpningen och lagstiftningen utifrån ett kritiskt perspektiv kan bistå med att synliggöra värderingar som ligger till grund för bedömningen och utformningen av lagstiftningen. En komparation mellan de två metoderna påvisar en del brister men också att könsdiskrimineringsrätt kan analyseras och förbättras med nya synsätt. Huruvida den ena metoden är bättre än den andra är emellertid svårt att säga. För att optimera lagstiftningen på området är det dags för ett nytänkande. Samtidigt som vi öppnar upp för möjligheten att söka lösa juridiska spörsmål utifrån flera perspektiv.