Utvisning på grund av brott - ett rättssäkert och effektivt rättsmedel eller ett slag i luften?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: En utlänning som begår brott med fängelse i straffskalan kan utvisas ur Sverige. Utlänningen måste, för att utvisning ska bli aktuellt, dömas till ett strängare straff än böter och det måste antingen föreligga en risk för återfall i brottslighet eller vara fråga om ett brott som är så allvarligt att utlänningen inte bör få stanna i landet. Vid prövningen av utvisningsfrågan ska domstolen dessutom ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället och göra en helhetsbedömning där skälen för och emot utvisning vägs mot varandra. Har utlänningen vistats i Sverige en längre tid krävs det synnerliga skäl för utvisning vilket innebär ett mycket starkt skydd för den enskilde. Lagstiftningen om utvisning på grund av brott är knapphändigt formulerad och medför oklarheter i många avseenden. Exempel på oklarheter är vilka faktorer som får vägas in i en återfallsriskbedömning när det inte föreligger någon tidigare dokumenterad brottslighet och hur faktorerna i bedömningen av en utlännings anknytning ska värderas. Problematiken med dessa oklarheter medför svårigheter att förutse utgången i den helhetsbedömning som domstolen gör då skälen för och emot utvisning vägs mot varandra. Det är rimligt att anta att oklarheterna även kan leda till att lika fall inte behandlas lika eftersom domstolen ges stort tolkningsutrymme i sin helhetsbedömning. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är dessa omständigheter problematiska då rättssäkerhet till stor del bygger på att lagen ska vara förutsebar. För att avhjälpa problematiken krävs att lagstiftaren tar tydligare ställning och vågar lagstifta i frågorna. Den statistik som är tillgänglig avseende utvisning på grund av brott tyder på att de utlänningar som har svag eller saknar anknytning till det svenska samhället utvisas i betydligt högre grad än de som har stark anknytning. Statistiken bekräftar således att det skydd mot utvisning som lagstiftaren valt att införa är mycket starkt. Lagstiftningen kan, i denna aspekt, anses vara effektiv eftersom den uppnått vad lagstiftaren ämnat. Statistiken visar dock generellt på låga siffror avseende utvisning för fängelsedömda utlänningar. Lagstiftningen om utvisning på grund av brott ter sig således inte effektiv i fråga om hur frekvent det blir aktuellt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)