Reglering av ekologisk hållbar utveckling i detaljplaner

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande

Sammanfattning: En ökande befolkning kombinerat med en kraftig urbanisering gör att städer växer i snabb takt, både i världen i stort och här i Sverige. En växande befolkning ställer krav på ökat byggande och för att säkerställa goda förhållanden för framtida generationer är en hållbar stadsutveckling nödvändig. I synnerhet inom den ekologiska hållbarheten är åtgärder nödvändiga, detta dåbygg- och fastighetsbranschen har stor påverkan på kvalitén av luft, land och vatten. Branschen orsakar idag även ca 20% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska miljöpåverkan har samhällsplaneringen en rad olika verktyg att använda sig av. Genom optimerad planering av den fysiska miljön kan transportbehovet minska, grönytor gynnas och användningen av moderna och hållbara tekniker underlättas. Ett viktigt redskap inom stadsplanering är detaljplanen som reglerar användningen av mark med juridiskt bindande verkan. Studiens syfte är att studera och analysera hur detaljplan enligt lag kan användas som ett verktyg för att möjliggöra en ekologiskt hållbar stadsutveckling. Detta undersöks genom att studera vilka typer av bestämmelser som enligt lag får användas, samt hur dessa, ibland begränsade möjligheterna, kan användas på ett sätt för att skapa möjligheter för hållbarhet. Syftet är vidareatt undersöka hur dessa möjligheter används i praktiken i aktuella detaljplaner. För att undersöka detta har inledningsvis regelverket studerats och därefter har en fallstudie genomförts i form av en dokumentstudie där relevanta detaljplaner i Stockholms stad granskats.För att på ett enhetligt sätt kunna jämföra de studerade detaljplanerna så har en analysmodell tagits fram med utgångspunkt i de miljömål som Stockholms stad satt upp. Med hjälp avanalysmodellen har detaljplanerna granskats, detta med fokus på hur planerna reglerar grönytor, hållbara byggmaterial och energiförsörjning samt hållbara transporter. Studiens resultat visar att detaljplanen är ett verktyg bland flera andra för att reglera hållbarhet i stadsutvecklingen. Isolerat fungerar detaljplanen främst för att skapa möjligheter för en hållbar utveckling, medan den har begränsade möjligheter att mer i detalj reglera och styra denna.Fallstudien visar att i de studerade detaljplanerna så används vissa av dessa möjligheter i stor utsträckning medan andra används ytterst begränsat. Detta ger en bild av att det finns mer stadens planerare kan göra för att i större utsträckning främja byggandet av en ekologiskt hållbar stad.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)