Språkligt perspektiv på naturvetenskap och matematik. En undersökning om hur texters uppbyggnad påverkar förståelsen av de begrepp som beskrivs

Sammanfattning: Den språkliga uppbyggnaden av en text påverkar förståelsen av de fenomen som texten beskriver. Detnaturvetenskapliga och matematiska språket är abstrakt, objektivt, informationsorienterat, kortfattat och harsyntaktisk vaghet. Genom att språket är så tätt kan det vara svårt att avgöra vad satsen säger och därmed gårförståelsen förlorad. Språket kan jämföras med ett andraspråk. Eleven/läsaren behöver lära sig detta språk för attförstå innebörden i texten. Vår hypotes är att elevers förståelse inom matematik och naturvetenskapliga ämnenpåverkas av språket och dess uppbyggnad.Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om hypotesen är sann.Hypotesen testades genom en experimentell undersökning med enkäter där populationen utgjordes avgymnasieelever i årskurs 1. Vi har beskrivit tre olika fenomen med koppling till ämnena fysik, kemi ochmatematik: elektrisk spänning, fotosyntes- respektive ekvationer. För varje fenomen har vi två olika texter. Entraditionell matematisk/naturvetenskaplig såsom den är i läroböckerna, och en berättande. Likvärdig ochöverensstämmande information förmedlas i de båda texterna. Den berättande texten kännetecknas av en närvarodär en berättarröst vänder sig till en läsare och ger beskrivningar på flera olika sätt. Språket i dematematiskt/naturvetenskapliga är passivt och kortfattat.Ett antal frågor har inkluderats i enkäten för att i möjligaste mån täcka in övriga variabler som kan påverkabergreppsförståelsen.Resultaten av enkäterna har analyserats med statistisk variansanalys med hjälp av statistikprogrammet SPSS ochExcel. För ett antal av våra olika svarsalternativ håller hypotesen med tillägget att det finns en interaktionseffektmed elevernas språkbakgrund.