Lek på allvar : bygglekplatsen i relation till barns lek, utveckling och säkerhet

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Det här arbetet avhandlar ämnet bygglek i relation till barns lek, utveckling och säkerhet. Att leka är en essentiell del av att vara barn. Det är genom leken barn kommunicerar och får möjligheten att lära sig om livet. Barns rörelsefrihet har minskat de senaste tjugo åren, samtidigt som städerna växer och blir allt tätare. Idag lever barn i Sverige i en mer skyddad miljö, samtidigt som forskning visar att risktagande i leken är en viktig del för barns lärande. Trots att konceptet uppkom i Skandinavien, finns det endast ett fåtal bygglekplatser kvar i Sverige idag. Arbetet utreder varför byggleken till stor del avvecklades samt vad detta kan bero på. Utformningen av svenska lekplatser styrs av säkerhetskrav. Uppsatsen undersöker huruvida dessa krav präglar samhällets syn på risk och ansvarstagande samt hur de står i relation till bygglekplatsens existens. Under arbetets första veckor gjordes en inspirationsresa till Japan, där konceptet är etablerat och välfungerande. De första bygglekplatserna i Japan startade på 70-talet, med inspiration från Sverige och Danmark. Idag har antalet växt och det finns över 400 bygglekar i landet. Målet med uppsatsen är att utreda bygglekplatsens historiska och konceptuella bakgrund, samt att studera förekomsten och utvecklingen av bygglekplatser i Sverige. Målet är också att utreda bygglekplatsens inverkan på barn samt att studera Svensk standard i relation till bygglekplatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om bygglekplatsens värdegrund har en framtid i Sverige. Arbetet är en vetenskaplig uppsats där ämnet bygglek avhandlas utifrån olika infallsvinklar genom analysmetoden triangulering. Arbetet baseras på en litteraturstudie samt observationsstudier, landskapsbeskrivningar och intervjuer från olika bygglekplatser i Japan och Sverige. Att bygglekplatsen avvecklades i Sverige beror troligtvis på nya säkerhetskrav, finansiella svårigheter och en trend av överbeskyddande föräldrar. Vaga rekommendationer för byggleken i Svensk standard kan också ses som en bidragande faktor; det finns en osäkerhet kring ansvar och regler att förhålla sig till. Allt tyder på att risktagande, utmaningar och delaktighet är bra för barns utveckling, under säkra ramar. Byggleken rymmer allt detta. Trots samhällets och föräldrars medvetande om att risktagande i leken är utvecklande, kvarstår ändå oron. Det är därför osäkert om byggleken har en framtid i Sverige som dess ursprungliga koncept. Att det finns mycket forskning kring risktagande idag, tyder dock på att en ny trend är på ingång. Det skulle kunna innebära att delar av bygglekplatsens innehåll blir aktuella i Sveriges lekmiljöer igen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)