Komplikationer under anestesi hos hundar med kroppsvikt under 5 kg : en pilotstudie

Sammanfattning: Risken för anestesi- eller sederingsrelaterad död beräknas vara omkring 0,17 % hos hundar. I en studie har kroppsvikt under 5 kg visat sig bidra till nästan åtta gånger större risk för anestesirelaterad död jämfört med högre kroppsvikt. Studier som förklarar den ökade risken hos hundar under 5 kg är få. Denna studie har därför undersökt komplikationer under anestesi hos hundar med kroppsvikt under 5 kg. Hypotesen var att totalantalet komplikationer under anestesi är högre hos hundar under 5 kg än hundar över 20 kg och att hundar under 5 kg har ökad risk för hypotermi, hypoglykemi, reflux, regurgitation och aspiration. Studien har också undersökt faktorer som skulle kunna påverka kroppstemperaturen, blodglukosnivå, pH i esofagus och pH i trakea. Studien utfördes på SLU Universitetsdjursjukhuset i Uppsala under september och oktober 2020. Inklusionskriterierna var ålder över 1år, ASA-status 1–2 och kroppsvikt under 5 kg eller över 20 kg. I studien ingick arton hundar. Inga statistiskt signifikanta skillnader sågs avseende ålder, body condition score, anestesi- och operationstider, fastetider och medetomidindos mellan grupperna. Totalantalet komplikationer under anestesin skiljde sig inte mellan grupperna. En lägre kroppstemperatur registrerades under anestesi och under uppvak hos hundar under 5 kg trots mer användning av passiv och aktiv uppvärmning. Hos hundar med kroppsvikt under 5 kg var intervallet av rektaltemperatur i samband med anestesi mellan 34,9–39,4 °C och för hundar över 20 kg var intervallet mellan 36,1–39,1 °C. Återandningsgrad hade en positiv korrelation med vikt. Återandningsgrad och inandningsgasens temperatur var högre under anestesins senare delar hos större hundar jämfört med mindre hundar. Efter 90 minuters anestesi sågs en positiv korrelation mellan inandningsgastemperatur i anestesisystemet och kroppstemperatur samt återandningsgrad. Ingen korrelation kunde ses mellan kroppstemperatur och rumstemperatur eller temperatur under patienten. Hypoglykemi registrerades inte hos hundar under 5 kg, istället hade de högre blodglukosnivåer jämfört med hundar över 20 kg. Intervallet för blodglukos hos hundar under 5 kg var 3,8–13,9 mmol/L och hos hundar över 20 kg var motsvarande intervall 2,8–8,9 mmol/L. Ingen korrelation kunde ses mellan blodglukosnivåer och preoperativ fastetid, preoperativ stress, medetomidindos, stress under uppvak eller vokalisering under uppvak. En hund med kroppsvikt över 20 kg uppvisade pH värde i esofagus förenliga med reflux. Inga hundar i studien uppvisade regurgitation eller aspiration. Däremot sågs ett signifikant lägre pH i trakea hos hundar under 5 kg. Det fanns inga skillnader mellan grupperna avseende esofagus-pH. Ingen korrelation sågs mellan preoperativ fastetid och pH i esofagus eller trakea. En lägre kroppstemperatur hos hundar under 5 kg under anestesi i denna studie skulle kunna förklaras av deras stora kroppsyta i förhållande till kroppsmassa, lägre återandningsgrad som leder till lägre gastemperatur i anestesisystemet och större totalvolym intravenös vätsketerapi i förhållande till kroppsvikt. Högre glukosnivåer hos hundar under 5 kg skulle möjligtvis kunna förklaras av smärtrelaterad stressrespons eller hypotermi. Att inga hundar under 5 kg uppvisade reflux, regurgitation eller aspiration skulle kunna bero på lågt antal hundar i studien och låg upptäcktsgrad. Konklusion I denna pilotstudie har faktorer identifierats som skulle kunna ha betydelse för patientens säkerhet under anestesi men det förklarar inte den högre dödligheten hos hundar under 5 kg som beskrivs i litteraturen. Skillnader har identifierats mellan små och stora hundar avseende kroppstemperatur, återandningsgrad, blodglukosnivåer och pH i trakea. Fler studier krävs för att utvärdera betydelsen och orsak till komplikationerna som sågs i ökad frekvens hos hundarna under 5 kg.