Från gymnasiesärskolans individuella program till Daglig verksamhet : - handläggningsprocessen inför val av sysselsättning

Sammanfattning: Delaktighet och förmågan att kommunicera är grunden för att kunna påverka sin framtid. För personer med intellektuell funktionsnedsättning handlar det ofta om att få möjlighet att använda AKK, Alternativ Kompletterande Kommunikation. I möten som rör en person med intellektuell funktionsnedsättning måste alla deltagare skapa villkor för allas delaktighet. I denna studie var syftet att undersöka några tjänstemäns, föräldrars och elevers olika uppfattningar av vad i handläggningsprocessen som avgör valet av sysselsättning inom Daglig verksamhet för elever efter avslutad skolgång i gymnasiesärskolans individuella program. Studiens teoretiska utgångspunkt fanns inom det relationella perspektivet samt Foucaults maktperspektiv. Med perspektivens hjälp kunde relationerna och maktförhållandena mellan aktörerna i handläggningsprocessen beskrivas och analyseras. Maktperspektivet visade även att dokument som läkarutlåtande och resultat av ADL-status, Aktiviteter i det Dagliga Livet, hade betydelse för beslutet i handläggningsprocessen. Studien hade en kvalitativ ansats som byggde på 16 intervjuer med tjänstemän, föräldrar och tidigare elever. Resultatet i studien visade att samverkan, kommunikation och makt var bärande begrepp när tjänstemännen och föräldrarna som intervjuats i studien beskrev handläggningsprocessen, elevens möjlighet att göra sin röst hörd och maktrelationerna i processens många möten. Både intervjuerna och forskning visade att god samverkan krävs, och gärna över lång tid, för att få en bra övergång mellan skola och arbetsliv. Samverkan bygger på relationer, och i relationer finns makten med som en kraft i ett givande och tagande. Ett av de stora maktförhållandena fanns enligt många av informanterna i förmågan att kommunicera. Användningen av anpassad kommunikation var därför värdefull så att eleven fick möjlighet att uttrycka sin önskan och vara delaktig i beslutet. Trots det visade studien att den faktiska makten för vad i handläggningsprocessen som avgjorde valet av sysselsättning inom Daglig verksamhet för eleven fanns i elevens läkarutlåtande, ADL-status och funktionsnivåbedömning. Häri fanns hela förutsättningen för att bli berättigad till LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), och grunden för vilken Daglig verksamhet som kan väljas.