Madness of the crowd : en kvalitativ studie om problematiken svenska investerare möter vid equity-crowdfunding

Sammanfattning: Crowdfunding innebär ett insamlande av kapital från stora mängder individer, oftast med små belopp vardera, utan användandet av traditionella finansiella mellanhänder. Crowdfunding som investerings- och finansieringsalternativ växte fram efter finanskrisen 2007/2008 då det blev svårare för företagen att få finansiering från restriktiva banker. Med grund i crowdfundingmarknadens novelitet och att företagen som bedriver en crowdfundingkampanj i många fall är små och nystartade, framstår crowdfunding som en riskfylld investeringsform som medför problem för investerare. Nya investeringsbeteenden har uppmärksammats hos generationen millennials där osäkerhet råder huruvida millennials beteende och preferenser liknar tidigare generationer. Studien ämnar därav att utreda vilka problemområden som existerar vid investering i equity-crowdfunding, samt vad som påverkar millennials inför investeringsbeslutet. Studien anammar en kvalitativ metod och omfattar totalt tio intervjuer, varav sju intervjuer med millennialinvesterare (födda mellan 1980-2000) som vardera gjort minst en investering i en equity-crowdfundingkampanj, två intervjuer med yrkesverksamma private equity- managers från Swedbank och Skandia, och en intervju med Nordeas ansvarige för utveckling av Nordeas egen crowdfundingplattform. Studien resulterar i en identifiering av framstående problemområden vid equity-crowdfunding. Problemområden inkluderar ett informationsasymmetriskt underläge för investeraren som gör investeraren motvillig att investera stora belopp. Crowdfundings små investeringsbelopp påverkar mängden utförd due diligence och rationaliteten av due diligence förvrängs av flockbeteendet crowdförtroende, där investerarna förlitar sig på varandras bedömningar och i en form av fear of missing out investerar irrationellt. Millennialgenerationen premierar investeringar där en personlig koppling finns och generationen använder sig av sociala medier för att utvärdera företagen och ägarna. Adverse selection identifieras som ett konkret problem inom crowdfunding gällande equity-crowdfundingkampanjer och studien rekommenderar att lagstiftning bör fattas för att minska det informationsasymmetriska underläget. Studien bidrar med begreppsutveckling och ökad förståelse för equity-crowdfunding och dess olika problemområden, samt uppmärksammar millennialgenerationens förändrade investeringsbeteende.