Amningsduration i relation till amningsstart hos förstföderskor : En kvantitativ longitudinell studie

Sammanfattning: Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är välkända, och sedan 1992 försöker svenska sjukhus arbeta efter internationella amningsrekommendationer. Trots detta framkommer brister i vården och amningsstatistiken i Sverige sjunker. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka amningsdurationen hos förstföderskor, om den kunde associeras med vården de fått i samband med barnets födelse och första levnadsdygn, samt med mammornas skattning av amningsstöd vid amningsstart. Metod: Designen var en longitudinell kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet var icke slumpmässigt konsekutivt. I samband med utskrivning från BB, tillfrågades 63 mammor om att delta i en enkätstudie med frågor gällande vården de fått i relation till amning och 52 mammor besvarade enkäten. Efter nio till tolv månader blev de uppringda för en kortare uppföljning och 50 mammor valde att delta. Resultat: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader. Amningsstödet på BB skattades högre vid det första mättillfället, men det påvisades inte ha något samband med amningsdurationen. Faktorer i vården såsom; hudnära vård, amning inom två timmar eller handgriplig amningshjälp, bidrog inte till någon skillnad i amningsduration. Däremot påverkades amningsdurationen negativt hos de barn som fått tillmatning på BB, med en kortare exklusiv amningsduration som följd, och de som fötts med kejsarsnitt, med kortare amningsduration såväl exklusivt som partiellt. Slutsats: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader.  Faktorer i vården som inverkade negativt på amningsdurationen var tillmatning på BB samt att barnet fötts med kejsarsnitt. Däremot fanns ingen association mellan amningsduration och amningsstöd, hudnära vård, amning inom två timmar eller handgriplig hjälp.