Ekonomistyrning i fristående och kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad -En empirisk studie av hårda respektive mjuka styrmedel

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Det svenska skolväsendet har genomgått ett antal reformer och förändringar vad gäller styrning och huvudman under det senaste århundrandet. I och med friskolereformen år 1992 har den privata sektorn inom skolväsendet fått en betydande position. Frågan är huruvida ekonomistyrningen skiljer sig åt mellan offentligt respektive privat styrda skolverksamheter på gymnasial nivå i dagsläget, med tanke på olikartad ägarform och därmed intressen. Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedel i fristående respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgångspunkt i val, innehåll och användande. Eventuella skillnader i styrningen av de två olika skoltyperna skall lyftas samt klargöras med tanke på olikartad ägarform och det faktum att de ena kategoriseras som vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen är förhoppningen att kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form av styrmedel, inom de två olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett längre perspektiv. Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att identifiera val, innehåll samt användande av eventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedel på fristående respektive kommunala gymnasieskolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommer därmed inte att behandlas. Avgränsning har även gjorts till respondenter på ledande positioner i verksamheterna. Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts. Det empiriska materialet utgörs av resultaten från semi-strukturerade intervjuer med tre respondenter ifrån respektive gymnasieskolform. Empirin har sedan analyserats utifrån det teoretiska ramverket. Övrig datainsamling har skett i form av litteratursökning. Resultat och slutsatser: Det har inte kunnat identifieras så markanta skillnader i ekonomistyrning i form av styrmedel på de olikartade gymnasieskolformerna. Gemensamt för de alla responderande skolorna är att det främsta identifierade styrmedlet är ett hårt i form av målstyrning. Den hårda styrningen kompletteras i alla sex fallen med en form av mjuk styrning. De förekommande skillnaderna i styrningen beror snarare på ur vilket intresse verksamheten styrs än ifall att det är en fristående respektive kommunal verksamhet. Förslag till fortsatt forskning: En fallstudie av en eller ett fåtal gymnasieskolor för att ha möjlighet at erhålla fler nivåers synvinklar än enbart ledarpositionens. I och med det här kan Ekonomistyrning i fristående och kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad – En empirisk studie av hårda respektive mjuka styrmedel 4 en djupare beskrivning ges av hur styrningen i form av valda styrmedel praktiskt fungerar i verksamheten. Det hade även varit intressant att undersöka hur ett införande av belöningssystem i gymnasieskolverksamheter rent praktiskt hade kunnat gå till. Den här undersökningen hade fått en mer hypotetisk karaktär då det här i dagsläget inte existerar i det svenska skolväsendet.