Heder och hedersrelaterat våld - vågar de svenska domstolarna behandla det komplexa begreppet heder?

Sammanfattning: Den globala hedersproblematiken leder till att tusentals människor förlorar sina liv varje år. Det finns en hederskultur och denna kultur har en kod. Koden stadgar bland annat att hedern måste återupprättas om familjen vanhedras. Återupprättelse av heder kan ske genom att ”den felande” dödas. Under de senaste 25 åren har denna hedersproblematik även kommit till Sverige och flera kvinnor och flickor har förlorat sina liv på grund av heder. Mestadels handlar det om vanliga kvinnor och flickor som vill leva sina liv efter egna villkor, vilket inte kan accepteras av familjen och dess manliga ledare. Fäder, bröder och andra manliga släktingar har då blivit hetsade och pressade till att begå mord. När mordet har begåtts har hedern enligt koden återupprättats, och familjen har bemöts med nyvunnen respekt. De svenska domstolarna har under senare årtionden ställts inför denna nya problematik. Uppsatsens syfte är att undersöka om domstolarna har vågat befatta sig med den rådande hedersproblematiken. Då begreppet heder – med allt vad det innebär – är nytt saknas enhetliga definitioner och det saknas förståelse för och kunskap om vad hedern kan leda till. Detta synliggörs genom avsaknad av lagar, lagkommentarer, tydlig och konsekvent praxis m.m. där hedersproblematiken behandlas. Efter att ha undersökt lagstiftning och sju rättsfall har jag kommit fram till en del slutsatser. Den befintliga lagstiftningen är tillräcklig och domstolarna har kunnat behandla det komplexa begreppet heder. Det har skett en tydlig och positiv utveckling bland domstolarnas begreppsanvändning och idag används begrepp som hedersmotiv i domskälen. Olikheter i domstolarnas sätt att bemöta och behandla hedersproblematiken förekommer dock, varför prejudikat från Högsta domstolen – som hitintills inte har beviljat prövningstillstånd i ett hedersärende – erfordras.