Folkhälsovetenskap i en tid av klimatförändringar, digitalisering och orättvisa : En kartläggande studie om den artificiella intelligensens betydelse i hanteringen av klimatrelaterade folkhälsohot
Sammanfattning: Introduktion: Varje år dör 300 000 människor i världen på grund av klimatförändringarna och 325 miljoner påverkas allvarligt. De som i huvudsak drabbas är människor som redan är utsatta och de finns både i rika och fattiga länder. Dessa konsekvenser leder till stora sociala orättvisor mellan utvecklade länder och outvecklade men även inom nationer, därför kommer en global hälsa i en vidare mening beträffande naturkapital, humankapital och socialt kapital att krävas. Där bördorna delas och skador undviks genom mitigation, anpassning och hälsoprevention. Den pågående digitaliseringen i samhället genom bland annat AI innebär stora möjligheter ur ett folkhälsoperspektiv att arbeta preventivt. Syfte: Syftet är att generera kunskap om hur artificiell intelligens används i ett hälsopreventivt arbete för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar. Metod: En kvalitativ kartläggande litteraturgranskning med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Uteslutande så används maskininlärning som AI i artiklarna för att arbeta preventivt och försöka förutse olika hot mot folkhälsan som ett förändrat klimat bidrar till. Klimatkonsekvenserna som förekommer är vektorburna sjukdomar, zoonoser, värmeböljor och luftföroreningar. Artiklarna sträcker sig från år 2016 till 2020 och genomförs i huvudsak i och av utvecklade länder. Slutsats: AI kan användas i hälsopreventivt arbete för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar baserat på teknikens förmåga att förutse hälsohot. Detta är ett viktigt inslag i hälsopreventivt arbete. Forskningsområdet är i sin linda och behöver ta mer hänsyn till etik, rättvisa och hälsans bestämningsfaktorer.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)