Statliga myndigheters försäljning av fast egendom

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Fastighetsvetenskap

Sammanfattning: Staten äger ett stort antal fastigheter som förvaltas av dels statliga förvaltningsmyndigheter och av dels statligt ägda bolag. Den här rapporten syftar till att utreda innebörden av de regler som de statliga förvaltningsmyndigheterna har att förhålla sig till vid avyttring av fast egendom men den syftar även till att redogöra för den praxis som har utvecklats inom myndigheterna vad gäller försäljningsprocessen. Lagstiftning, förarbeten, förordningar, rättsfall, vetenskapliga rapporter och annan relevant litteratur ligger till grund för examensarbetet. Bestämmelser om försäljningsförfarandet finns framförallt i förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom, m.m. som exempelvis föreskriver att försäljningar ska utföras affärsmässigt. Härutöver har intervjuer genomförts med personer som arbetar med fastighetsförsäljningar inom Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk för att erhålla en bättre uppfattning om försäljningsprocessen. Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk är två statliga förvaltningsmyndigheter med stora fastighetsbestånd och med aktiva försäljningsverksamheter. Förutom intervjuer har flertalet handlingar som har erhållits från de två verken och som har koppling till försäljningsförfarandet studerats. När en statlig myndighet ska avyttra fast egendom ska samråd ske med övriga statliga myndigheter om det bedöms som troligt att dessa kan behöva egendomen. Ifall en sådan överlåtelse inte kommer till stånd kan det bli aktuellt med en försäljning till någon av de andra intressenter som har företrädesrätt till förvärv. Bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, hyresgäster och kommuner har i vissa situationer rätt att förvärva egendom före fastighetsmarknadens övriga aktörer enligt ovan nämnda förordning. Kommuner har företrädesrätt när det rör sig om egendom för samhällsbyggnadsändamål, vilket avser mark som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning. Begreppet innefattar obebyggd eller glesbebyggd mark som i framtiden kommer behöva tas i anspråk för tätbebyggelse och även befintlig tätbebyggd mark där det finns behov av att omdana bebyggelsen. Samhällsbyggnadsändamål har ett brett tillämpningsområde men omfattar inte mark som inte är avsedd att undergå någon förändring. För att kommuner ska få förvärva fast egendom före fastighetsmarknadens övriga aktörer måste de styrka sitt behov. Studier av förarbeten har visat att kraven på bevisning inte är alltför höga utan det handlar om att kommunen ska lägga fram en sannolikhetsbevisning för det avsedda ändamålet med egendomen. Bevisning kan exempelvis ske i form av översiktsplaner, utvecklingsplaner eller bostadsbyggnadsprogram. Samtliga försäljningar som verkställs av de statliga myndigheterna ska genomföras till marknadsvärde. Ett bokfört värde gäller dock vid överlåtelse till en annan statlig myndighet som inte är affärsdrivande. För att fastställa ett marknadsvärde använder Fortifikationsverket antingen en oberoende värdering, ett anbudsförfarande eller ett e-budsförfarande. Statens fastighetsverk använder alltid en oberoende värdering, och vid försäljning på öppna marknaden använder verket dessutom ett anbudsförfarande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)