Redovisningsval i läkemedelsföretag –Hur noterade läkemedelsföretag i Sverige redovisar utgifter för forskning och utveckling

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Varje år investeras det stora summor i den forskningsbaserade läkemedelsindustrin. Investeringarna innebär stora risker då det är få läkemedel som genererar tillräckligt stora vinster för att täcka kostnaderna. Sedan år 2005 har svenska koncerner tillämpat IFRS, vilket har medfört större krav på redovisningen av FoU. Valet att aktivera eller kostnadsföra utgifterna för FoU har debatterats mycket och valet påverkar företagets finansiella ställning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur redovisningen av FoU och patent ser ut hos läkemedelsföretag i Sverige som använder sig av IAS 38 och hur redovisningsvalen har påverkats av införandet av IFRS. Avgränsningar: Företag som inte bedriver egen forskning och som saknar patent exkluderas från urvalet. Företag som ej använder sig av IFRS kommer inte att ingå i det slutliga urvalet. Metod: Information till empirin har samlats in via intervju med två revisorer, en ekonomiansvarig och en FoU-ansvarig. Empirin bygger även på årsredovisningar. I referensramen har relevanta redovisningsstandarder och redovisningsprinciper lyfts fram. Empiri: Företagen som har studerats i uppsatsen är AstraZeneca, Swedish Orphan Biovitrum, Diamyd Medical, Karo Bio, Orexo och Moberg Derma. Samtliga företag kostnadsför internt upparbetade FoU och internt upparbetade patent. Förvärvade FoU-projekt och förvärvade patent tas av samtliga studerade företag upp som en tillgång. De immateriella tillgångarna varierar i storlek mellan företagen då förvärv sker i olika stor grad. Slutsats: De studerade företagen ser positivt på att kostnadsföra utgifterna för internt upparbetad FoU löpande. Kostnadsföring anses öka jämförbarheten då aktivering av internt upparbetad FoU anses medföra för stora risker och svåra bedömningar. I de studerade artiklarna ses dock en positivare inställning till aktivering. Införandet av IFRS har inte påverkat redovisningen av FoU i någon väsentlig grad. Vad som har påverkats är vilka tilläggsupplysningar som ska inkluderas i de finansiella rapporterna. Fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att studera hur läkemedelsföretag i andra länder som tillämpar IFRS redovisar utgifter för FoU.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)