Bilden av framtiden - Visionsbilden som kommunikationsmedel för stadsdelsförändringar

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö högskola/Kultur och samhälle

Författare: Pernilla Nilsson; Alexandra Trolin; [2009]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Det blir allt vanligare att man använder digitalt framställda visionsbilder när man ska presentera olika förändringsprocesser av den byggda miljön, vilket kan leda till höga förväntningar av det som senare ska byggas. Dessa digitala visionsbilder av staden blir allt mer fotorealistiska och verklighetstrogna, vilket gör att man lätt glömmer bort att en fotorealistisk visionsbild inte behöver vara mer bearbetad eller verklighetstrogen än en bild skissad för hand. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur Malmö stad presenterar sina framtidsvisioner av staden med text och bild och hur man som sekundär mottagare kan uppleva och tolka dessa visionsbilder. Studiematerialet vi har valt består av plan‐ och strategiprogram för tre Malmöområden som står inför förändring: Västra Hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri. Metoden vi använder är baserad på Schroeders bildanalys som förekommer i visuella studier av reklambilder, där man bland annat tittar på bildernas form och innehåll. Andra teorier vi har valt att använda oss av när det gäller bildanalys har används för att lyfta frågor kring hur vi tolkar och resonerar kring bilder. I vår jämförande bildanalys drar vi paralleller till begrepp som, den kreativa klassen, gentrifiering och edge cities och hur dessa kan profilera, klassificera och skapa en image åt en plats. Teorier om hållbarhet och platsmarknadsföring har används som inspirationskällor för att föra en djupare diskussion kring visionsbildens roll i framtiden hur vi ska förhålla oss till dem och tolka dem. Vårt arbete har lett oss mot en uppsättning förhållningssätt kring visionsbildens betydelse och hur vi som forskare kan tolka och analysera dessa bilder. Alla våra tolkningsmöjligheter av en visionsbild kan vi spåra tillbaka till själva bildproduktionen och den samhällskontext som råder. Vårt arbete kan ses som en slags pilotstudie där vi med hjälp av Schroeders metod har kunnat lyfta frågan kring hur visionsbilder används.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)