”Vissa dagar så går det bättre” : Barnmorskors erfarenheter av att möta gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska språket

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV)

Sammanfattning: Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle, ökande migration ställer krav på den befintliga vårdstrukturen. Fler kvinnor med ursprung från andra länder och med annan bakgrund är gravida och besöker Mödrahälsovården. Språkbegränsningar och kulturella skillnader påverkar synen på hälsa och ohälsa. Brist på information, kommunikation och förståelse för det talade och skrivna språket kan leda till missförstånd och osäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att möta utrikesfödda gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska språket. Metod: En kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjustudie användes. Fyra fokusgruppsintervjuer gjordes med tolv barnmorskor verksamma inom Mödrahälsovården på två Kvinnokliniker i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns språkliga och kulturella möjligheter såväl som svårigheter i mötet. Tre huvudkategorier framkom; Kunna förmedla och ta emot information belyste hur möjligheten att förmedla och ta emot information påverkades av kvinnornas kunskap och erfarenheter, tillgång och användning av kommunikationshjälpmedel samt relationens betydelse. Uppleva andra kulturer belyste det barnmorskorna upplevde annorlunda och barnmorskornas reaktioner samt kulturella skillnader i förhållandet till familj och närstående. Professionens och organisationens betydelse belyste arbetssituationen för barnmorskorna, vilka strategier de använde sig av samt behov av reflektion och utveckling. Konklusion: Svårigheter med ömsesidigt informationsutbyte kunde leda till osäkerhet. Kvinnorna riskerade att inte få adekvat vård och stöd. Kulturell kompetens ökade möjligheten att möta individen. Barnmorskors resurser var inte tillräckliga varken tidsmässigt, kompetensmässigt eller emotionellt. Kollegor var främsta samtalspartners och stöd, även behov av handledning fanns. Väl avsatt tid och tillgång till auktoriserade tolkar skulle kunna bidra till en säkrare vård och bättre arbetssituation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)