DYnamisk Motorisk TAlbedömning (DYMTA) – en referensstudie : Åldersgrupperna 4:0–4:11 år och 7:0–8:11 år

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Logopedi

Sammanfattning: Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0–4:11 och 17 barn i åldern 7:0–8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri. Resultatet av DYMTA ska sambedömmas med anamnes, hörsel, språkförmåga, fonologi, artikulation, samt oral struktur och funktion. DYMTA är ett verktyg vid bedömning av barnet när logopeden misstänker att någon motorisk komponent påverkar barnets talförmåga. Bakgrundsfaktorerna kön, hereditet, flerspråkighet undersöks om de har en inverkan på prestationen på DYMTA. Vidare undersöks det i studien om det finns ett samband mellan testresultat på DYMTA och övriga test i testbatteriet. Slutligen undersöks talmotoriska utvecklingstrender mellan åldersgrupperna 4:0–4:11 och 7:0–8:11. Inget signifikant samband avseende kön, hereditet, flerspråkighet framkom avseende prestation på DYMTA. Resultatet visade på ett starkt samband mellan fonologisk förmåga, artikulationsförmåga, grammatisk produktionsförmåga och prestation på DYMTA. Utvecklingstrender fanns och åldersgruppen 4:0–4:11 påvisade en större variabilitet i sin talmotorik och hade därför en större resultatspridning inom sin grupp än vad gruppen 7:0–8:11 hade. Resultatet visar även att det är märkbart att åldersgruppen 4:0–4:11 ännu inte har etablerat samtliga fonem. Åldersgruppen 7:0–8:11 har etablerat alla fonem men gruppen har ännu inte utvecklat en fullt vuxenlik talmotorik. Studien bidrar till med utökad kunskap om barns talmotoriska förmåga i de utvalda åldersgrupperna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)