Valberedningens roll i svensk bolagsstyrning

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Titel: Valberedningens roll i svensk bolagsstyrning. Seminariedatum: 09-06-04. Ämne/kurs: FEKK01, Kandidatuppsats i Företagsekonomi, Corporate Governance, 15 hp. Författare: Ola Espelund, Catrin Hagman, Henrik Larsson. Handledare: Claes Svensson. Nyckelord: Svensk kod för bolagsstyrning, valberedning, bolagsstyrning, agentteori, resursberoende teori. Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att analysera och beskriva valberedningens roll i svensk bolagsstyrning. Metod: Vi genomför en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Primära källor i uppsatsen är de tre semistrukturerade intervjuer med representanter från svenskt näringsliv som vi genomfört. De viktigaste sekundärkällorna för arbetet är Svensk kod för bolagsstyrning och den doktrin som kommenterar denna. Teori: Vår teoretiska referensram bygger på agentteorin och den resursberoende teorin. Empiri: Till grund för uppsatsen ligger Svensk kod för bolagsstyrning och den doktrin som omgärdar denna. Vi har också genomfört tre intervjuer med objekt som representerar diversifierade intressen. Peter Lundkvist, från Tredje AP-fonden representerar den institutionella ägaren. Petra Hedengran från Investor representerar den aktive ägaren. Göran Ennerfelt representerar den erfarne valberedningsledamoten. Analys och slutsats: Valberedningen har enligt Bolagskoden som uppgift att bereda val av styrelse och revisorer. Vilken vikt som fästes vid valberedningens roll i praktiken beror på det intresse som representeras. En institutionell ägare ser valberedningen som ett verktyg för ägarna att kontrollera styrelsen. Den institutionella ägarens syn på valberedningen kan bäst förklaras utifrån agentteorin, där en ökad kontroll sänker agentkostnaderna. Även för en aktiv ägare är valberedningens kontrollfunktion viktig, men denne fäster även stor vikt vid valberedningens kompetens. Den aktiva ägarens syn på valberedningen kan förklaras utifrån både agentteorin och den resursberoende teorin. Göran Ennerfelt, såsom en erfaren valberedningsledamot, anser att valberedningens gruppkompetens är något som på ett bättre sätt borde säkerställas. Denna åsikt ligger väl i linje med den resursberoende teorin, där gruppens förmåga att utbyta, för valberedningsarbetet, viktig information med omgivningen utgör en resurs. ABSTRACT Title: The role of nomination committees in Swedish corporate governance. Seminar date: 09-06-04. Course: FEKK01, Bachelor Thesis, Corporate Governance, 15 ECTS. Authors: Ola Espelund, Catrin Hagman, Henrik Larsson. Advisor: Claes Svensson. Keywords: Swedish Code for Corporate Governance, nomination committees, corporate governance, agency theory, resource dependency theory. Purpose: The purpose of this essay is to analyze and describe the role of nomination committees in the Swedish corporate governance system. Methodology: We present a qualitative research with a deductive approach. We have used three semi-structured interviews with representatives from the Swedish commercial life as primary sources. Our secondary sources consist primarily of the Swedish Code for Corporate Governance and encompassing doctrine. Theory: The theoretical framework of the thesis consists of the agency theory and the resource dependency theory. Empirical foundation: This thesis is based on the Swedish Code of Corporate Governance, especially the chapter regarding nomination committees. We have also complemented our empirical research with three interviews with persons that represent diversified interests. Peter Lundkvist from the Third Public Pension Fund in Sweden represents the institutional owner. Petra Hedengran from Investor represents the active owner. Göran Ennerfelt represents the experienced nomination committee member. Findings and conclusions: The nomination committee is, according to the Code, responsible for nominating board members and auditors. The attitude towards the nomination committee´s role i