Vertikal förtätning med tredimensionellfastighetsbildning : En undersökning av förutsättningarna

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande; KTH/Fastigheter och byggande

Sammanfattning: Invånarantalet i Sverige ökar och bristen på bostäder likaså. Mark att bebygga minskar och förtätning är något som det pratas mycket om. Tredimensionell fastighetsbildning infördes år 2004 och ett motiv till det var för att underlätta vid på- och nybyggnation på befintliga byggnader. Detta har dock inte skett i så stor utsträckning och man kan fråga sig varför? I detta arbete kommer svårigheter och möjligheter med vertikal förtätning att undersökas och även varför möjligheten inte används i så stor utsträckning. Arbetet är en kvalitativ studie som grundar sig på en fallstudie, litteraturstudie och intervjuer. Examensarbetet är begränsat till vertikal förtätning med tredimensionell fastighetsbildning och de fastighetsjuridiska frågor som kan uppstå. Förtätning innebär att man bygger nya byggnader eller utökar befintliga byggnader på höjden inom redan befintlig bebyggelse. Fördelarna med vertikal förtätning är att det är yteffektivt och inga grönytor tas i anspråk. Genom tredimensionell fastighetsbildning skapas en egen fastighet som avser endast påbyggnationen. Tre påbyggnadsprojekt har undersökts och utretts varav två ligger i centrala Stockholm och ett projekt ligger i centrala Jönköping. En genomgång av detaljplaner, lantmäteriförrättningar och informationsunderlag samt intervju med fastighetsbildningskonsulter och lantmätare har legat till grund för resultatet. Även en genomgång av möjliga platser för andra liknande projekt presenteras. Projekten har många likheter men också skillnader gällande rättighetslösningarna, storlek och omfattning. Svårigheter som uppmärksammats är rättighetslösningar, planändring, samverkan mellan olika ägare samt okunskap om processen och tredimensionell fastighetsbildning. De möjligheter som uppmärksammats är att vertikal förtätning sparar på grönområden då man bygger på befintliga byggnader. Då påbyggnationen leder till fler människor inom samma område kan bland annat infrastrukturen användas mer effektivt. Vid användning av tredimensionell fastighetsbildning vid påbyggnationen kan vi få en mer blandad stad genom att få in flera typer av användningar och upplåtelseformer i samma hus. Detta kan leda till att tryggheten ökar och att segregationen minskar. Varför det inte byggs mer genom vertikal förtätning är bland annat för att många aktörer ser för många osäkerheter i processen. Analysen har identifierat avgörande faktorer för att projekt ska påbörjas. Den första är konstruktionen, andra är planändringen som kräver tid och resurser samt den tredje som är samverkan mellan fastighetsägarna och de boende. Nyckeln till påbyggnadsprojekt är ekonomin. Har man en hållbar ekonomi och tror på bra avkastning på sin investering kommer man ta sig an riskerna som medföljer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)