PFOS i Staffanstorps kommun - En kartläggning av förorenade områden och analys av spridningsförutsättningar

Sammanfattning: PFOS (Perfluoroktansulfonat) har genom sina unika ytaktiva och beständiga egenskaper använts i en mängd olika tillämpningar och blivit ett av jordens mest spridda ämnen. Metallytbehandling, hydrauloljor till flygplan och impregnering av textilier hör till ämnets användningsområden, men mest uppmärksammat är nog tillsatsen till brandsläckningsskum där PFOS är den aktiva beståndsdelen. Upprepade släckningsövningar under en lång tid på samma plats har på platser där hydrogeologin är sårbar lett till spridning till dricksvattentäkter och påföljande upptag hos människor. I detta examensarbete har förekomsten av PFOS i Staffanstorps kommun kartlagts genom att potentiella källor identifierats och från dessa har spridningsförutsättningarna analyserats. Aktuella platser är: Brandövningsplatsen vid Lomma-Staffanstorps brandstation, den nedlagda kommuntippen och Staffanstorps reningsverk. De två senare har inkluderats på grund av en ansamling av diffusa utsläpp (från exempelvis tvätt och deponering av impregnerade textilier) som potentiellt kan koncentreras till punktutsläpp på dessa platser. Brandövningsplatsen har varit igång sedan slutet på 80-talet och övning med AFFF-skum har förekommit här vilket gjort ett utsläpp av PFOS sannolikt. Utsläppet från brandövningsplatsen har skett i ett område med dominerande moränlera, en ogenomsläpplig jordart, och låga skyddsvärden. Vattentäkter i form av en kalkstensakvifer, och ännu viktigare Alnarpsakviferen, är skyddsobjekt i närheten, som skulle kunna kontamineras av ett utsläpp om utbredda linser finns av genomsläppligare jordarter som sand och grus. De senare är ovanliga i området och i kombination med en dominerande grundvattenriktning bort från Alnarpssänkan, relativt små utsläpp och adsorberande och utspädande faktorer i jorden får en betydande påverkan anses ej trolig. De eventuella utsläppen från deponi och reningsverk är av en annan karaktär, spridning sker huvudsakligen i ytvatten, och halterna är troligtvis mycket lägre än vid brandövningsplatsen. Skyddsvärdet är på dessa platser dock väsentligt högre, då föroreningen riskerar påverka organismer i den för kommunen ovanliga biotopen kärr, som hyser ett mycket rikt växt- och djurliv. Provtagning och analys av PFOS (och relaterade ämnen) från brandövningsplatsen rekommenderas på grund av att halterna lokalt kan vara mycket höga. En undersökning här kan följaktligen ge ett bättre underlag för att bedöma behovet av, och möjligheterna för, saneringsåtgärder.