Det som inte alltid syns: Undervisar idrottslärare i genus och normer?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Författare: Anton Karlsson; [2018]

Nyckelord: Genus; Idrott och hälsa; Kroppsideal; Könsmönster; Normer;

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbetet är att öka förståelsen för undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal i idrotts- och hälsaundervisningen i gymnasieskolan. De frågeställningarna som använts för examensarbetet är:•Hur tolkar och arbetar lärare med könsmönster, normer och kroppsideal i undervisningen i Västervik och Malmö? •Hur upplevs möjligheter/utmaningar i undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal ur ett lärarperspektiv? •Hur upplever eleverna lärarens undervisning kring könsmönster, normer och kroppsideal?Examensarbetets teori består av Pierre Bourdieus kultursociologiska teori samt genusperspektiv. I den tidigare forskningen lyfts både svensk och internationell forskning på fältet fram och summeras. Man kan där se att undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal går i en framåtgående riktning men att det går trögt och att det finns motstånd på sina håll från lärare. Examensarbetets metod består av både kvalitativ metod med inspelade intervjuer med lärare på fältet, kommentarer från öppna enkätfrågor samt kvantitativ metod med statistik insamlat från elevenkäter. Undersökningen är gjord med lärare och elever på två svenska gymnasieskolor med olika geografiska och sociokulturella förutsättningar.Det examensarbetet kommer fram till är att lärarna på den Malmöbaserade skolan arbetar mer aktivt gentemot könsmönster, normer och kroppsideal än den i Västervik. Samtidigt upplever samtliga lärare att ämnet är svårtolkat. Lärarna upplever att det finns möjligheter med en ökad förkunskap hos eleverna och även möjligheter med samarbete kring ämnet samt svårigheter kopplade till tidsbrist, ålder och bristande ämneskunskaper hos dem själva. Elevernas upplevelser överensstämmer i hög grad med sina lärares. De elever på den Malmöbaserade skolan som arbetar mer aktivt gentemot könsmönster, normer och kroppsideal uppfattar och upplever den undervisningen som god men med möjligheter att bli bättre. De eleverna på den Västerviksbaserade skolan lyfter i sin tur fram att de saknar undervisning. I diskussions- och slutsatskapitlet diskuteras först undersökningens metod och sedan resultatet gentemot tidigare forskning och examensarbetets frågeställningar. Avslutningsvis i slutsatsen ges förslag på framtida forskning på området samt avslutande tankar lyfts fram.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)