Det rekreativa Säveåstråket : ett utforskande av sammanhang, atmosfär och process space i ett vattenlandskap

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Säveån är en av Göteborgs större åar och har historiskt varit viktig för stadens industrier. Idag är den dock mer eller mindre otillgänglig och osynlig i stadsväven. Ån rör sig genom ett mångfacetterat och komplext stadslandskap, med natur, små båtvarv, bostäder, industrier och stora trafikleder, innan den rinner ut i det vatten som placerat staden där den ligger: Göta älv. En stor del av Säveån inom Göteborg rinner dessutom genom ett område i omvandling, där många nya bostäder och arbetsplatser kommer att tillkomma i åns omedelbara närhet. Att ge möjlighet för rörelse och vistelse intill vattnet skulle stärka Säveån som rekreativ miljö i staden Göteborg. Detta masterarbete undersöker Säveån som ett möjligt blå-grönt stråk för rekreation. Ambitionen är att medvetandegöra vattnets närvaro i staden genom att belysa Säveån som ett process space, rum och process på samma gång. Denna tankemodell presenteras i arbetets första del, Introduktion. I arbetets andra del, Transekt, utforskas Säveålandskapet och dess platsspecifika kvaliteter genom transektmetoden, från kommungränsen vid Partille i öster till Gamlestads torg i väster. Fotokollage och skisser varvas med ett resonerande kring ån som process space. Fysiska och administrativa hinder för att skapa ett sammanhängande åstråk identifieras, och åtgärder föreslås för att hantera dessa hinder. Den tredje delen syntetiserar den kunskap som samlats in under transekten. Sex principer med tillhörande verktyg presenteras, alla med syftet att bidra till ett rekreativt sammanhängande stråk. Ett exempel är att arbeta med återkommande designelement för att skapa sammanhang längs stråket, ett annat är att köpa in mark till staden för att möjliggöra ett sammanhängande stråk. En viktig princip är också att betrakta och arbeta med ån som ett process space. Olika exempel är avledning av strömmen genom utplacering av stenar, eller att ge vattnet mer plats genom skapandet av en flackare profil. Därigenom uppmuntras och synliggörs vattnets processer och en mångfald av möten mellan land och vatten möjliggörs, vilket gagnar det rekreativa värdet. I den avslutande delen diskuteras bland annat åstråkets platsspecifika kvaliteter. En del är fysiska aspekter i form av material eller strukturer: tegel och grus, bryggor och broar. Andra är dynamiska eller immateriella, som båtliv, atmosfärer och naturupplevelse. Genom att uppmärksamma dessa platsspecifika kvaliteter och samtidigt arbeta med Säveån som ett process space där vattnets närvaro i staden medvetandegörs, kan Säveån ta plats i stadsväven på ett nytt sätt: som ett rekreativt stråk i ett vattenlandskap.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)